sjomajlin

vad gör man när man är hopplöst kär i sin bästa vän?

vi har pratat om det och han är inte ett dugg kär i mig, typ.




orkaaaaaaa



(jag är såååå ensam :(    )

hemma igen efter lägret.
det var värt, men det var det sämsta lägret hittills.
men jag orkar inte skriva om det.

var hos tandläkarn idag.
409 spänn för att hon tittar lite och berömmer mig?!
det är inte okej.    gött att jag fick tandläkartid dagen innan tandvårdsreformen... suck.
"är det svårt att hålla dem så här fina?"
"ehh... nä?"

gött det iallafall.

åh, jag är sååååååååå trött!
jag har smitit undan en stund från alla lägerbestyr.
jag är så galet trött, men ända till söndag ska jag hålla.
jag är alltså på läger, ett underbart läger för förståndshandikappade - Du är älskad.
jag delar rum med 3 tjejer som är med som deltagare på lägret, "jobbar" därmed dygnet runt från tisdag till söndag, och får inte ett öre för besväret.
det är lätt värt det, men oj va trött jag är.
det är allt jag kan komma på att säga.
så jag säger det igen.
oj va trött jag är.

som tidigare nämnt har jag inte riktigt tankarna och känslorna här.
mer om det en annan gång.
men illa tungt är det.
vill du be för mig så gör väldigt gärna det, det behöver jag.

ha en god helg, go´ vänner!

detta underbara läger.
men usch så trött jag är. redan.
lägerdeltagarna kom idag, vi ledare kom igår, och vi ska alla vara här till söndag, och jag håller redan på att svimma av trötthet.
not so good.

och mitt huvud är inte riktigt här.
mitt hjärta är inte riktigt här.

men o, så underbart att träffa dem alla igen.

älskade.

okej, imorgon åker jag iväg på en veckas läger, och jag har legat och feberyrat fram tills nu.
not so good...

orka vakna och vara förkyld...
och skitväder.
och alldeles för mycket känslor som jag ändå inte förstår.

örka....

---

okejokej, nu har jag setat ute i solen och läst runner´s world, nu känns det lite bättre.

[ men gaaalet att Dimitrion Yordanis sprang Aten Marathon på 7.33.   1976, när han var 98 år!!
respekt!! ]

igårkväll fick en trött och något uppgiven mamma löftet att hennes dotter kunde åka och handla mat nästföljande dag.
bra det, så har jag nåt att göra också, tänkte jag.

jag vaknade, satte på telefonen och möttes av ett sms från ovannämnda moder där hon bekänner att hon har glömt att lämna medmerakortet hemma och frågar om jag kan komma och hämta det på henns jobb.
efter en stunds morgonsurfande och en påbörjad frukost ringde jag upp kära mor och sa att visst kan jag hämta kortet. under samtalets gång gick jag på impuls och tittade under hatthyllan och frågade följdaktligen mamma "bilen står ute eller?"
"nej, det tror jag inte" hördes från andra sidan tråden, och hela projektet avblåstes.

efter ytterligare lite surfande och en bussresa och prommenerade runt kvarteret för att få tiden att gå satte jag mig i skatteverkets reception och inväntade rätt läge.
efter ett par minuter skedde ett personalbyte bakom diskarna.
eftersom jag inte hade någon nummerlapp passade jag nu på att kliva fram till disk nummer 2 medan eftermiddagsshiftspersonalen (långt ord) som varit hemma hos chefen och ätit lunch - installerade sig och därmed inte tryckte fram nästa nummer på flerfärgsdisplayen på väggen.
"Linus!"  ljöd min ljuva stämma genom lokalen, och de båda herrarna som installerade sig som bäst vid sina skrivbord såg förvånat upp.
innan de hann reagera fortsatte jag med myndigstämma att lägga fram mitt ärende, 4 väl valda stavelser.
"garagenyckeln."
denna gång lät reaktionerna inte vänta på sig, från andra sidan disken hördes ett frustande.
pappa suckade och sa "hur kunde jag missa det?!... jag var ju så noga med att lämna bilnyckeln hemma..."

jaa, så fick jag nyckeln och pappas medmerakort och pappas medmerakortkod och så åkte jag hem igen, åt lunch och drygt 4 timmar senare än planerat kom jag iväg till mataffärn.

fixar'n!

efter hostattacker som nästen utlöste ep-kramp lyckades iallafall jag somna, hostaren vet jag inget om,
men då var klockan två och jag kunde inte hålla ögonen öppna.
sen fick jag sova lugnt till sex för att sedan möta en ny dag till härliga dofter av kropp, avföring och kräkor,
jag ska bespara er detaljerna, men det blev extra dusch och mycket tvätt imorse kan jag lova.

så när jag väl slutat var jag trött och tänkte ta bussen hem, men då går de så klart med 40 minuters mellanrum, och bussen som gick 2 minuter innan jag slutade hade ju gjort just det - gått.
så det blev prommenad . . .

need I say I´m tired?

inflammerad senskida i benet, det gör så sjuuukt ont.
och pågrundav det har jag snedbelastat både höfter och rygg så att även de gör galet ont.
som om inte det var nog har jag lyckats med att gå sönder den andra foten, innersta leden på lilltån är svullen och fett med öm. och ett blodkärl är sönder.
nu räcker det.
icke då.
min hals är svullen, jag känner det både när jag sväljer och när jag andas. tack och lov gör den inte ont, men svullen är jobbigt det med.
hela käklinjen är väldigt öm, nacke, axlar...
och så har jag nog lite feber, ty heeeela min kropp är i uppror.

så här mådde jag jämt för några år sen, nu har jag sluppit skiten ett bra tag, men nu var det väl dags igen....

orka >___<


[om det är nån gång jag behöver pepp så är det nu. 
peppa mig!!!]

jag har precis vart ute och sprungit i över en timme.
i dubbel bemärkelse.
jag har varit ute i över en timme.
jag har sprungit i över en timme.

yayyy!!!!  go me!!!!

jag vet inte hur många år jag har köpt kläder som jag vill passa i, istället för att köpa kläder som passar mig.
det kom jag på igår när jag spatserade mellan hyllorna i en klädbutik.
ja, kläderna jag vill passa i är väl i sig snyggare än de kläder som passar min kropp, men resultatet är ju KLART bättre med de kläder som passar mig.

typiskt dum grej att inte köpa bra grejer från början.

frukten av detta håller jag som bäst på att skörda just nu.
efter hemkomsten från sjövik skulle jag packa upp mina grejer, men det fick ju inte plats.
massa skit som jag aldrig använder ligger överallt.
så nu håller jag på att rensa ut ett par busslaster med saker som ska skänkas till secondhandaffären i rumänien.
(en affär där de som har lite pengar kan köpa kläder som är av högre kvalitet än nya kläder i andra affärer, och pengarna från secondhandaffären går sen till att hjälpa de fattigaste rumänerna. en del av kläderna som kommer in till affären går direkt ut i hjälppaket till fattiga familjer. typiskt bra grej.)
det är galet skönt att göra sig av med massa saker, testa vettja!

varför bor jag i en stad där jag knappt känner nåt folk?
varför är jag för blyg för att lära känna nytt folk?
hur gör man när man lär känna nytt folk?
hmmm.....

jogga i värmen is the shit!!
jag är precis hemkommen från den skönaste joggen på mycket länge =)
kroppen kändes oförskämt fräch!
i spåret var ett antal ilskna backar, backar som jag brukar behöva stanna och pusta i när jag går, men icke så idag, idag for jag uppför dem med spänstiga steg.
(hjälp mig, hur tar man löpstegen i uppförsbackar, springer man på tå eller ska man försöka få ner hälen?)
45 min. sammanhängande jogg.

dagens sanning: att svettas och flåsa måste vara det bästa man kan göra för humöret.

så jäääääääkla trött
och så sjukt mycket tankar.
tankar, känslor och sömnbrist hör inte ihop, det blir bara ångest.
och i värmen...
peppa mig?

det är tungt, det är för illa tungt.
om livet vore en film behövde jag inte oroa mig, då hade det löst sig,
men nu vet jag inte....

jag saknar dig.

idag var en intruduktionssamling för semestervikarier inom socialtjänsten.
jag kunde redan allt, men jag var där ändå.
ja, och vem satt inte på bänken snett fram, och sen bytte till min bänk om inte oscar (aka. mitt ex)?
trevligt, ja faktiskt, det var mycket trevligt att träffa honom igen.
känslostormen har lagt sig och jag uppskattade hans sällskap.
nice!
även andreas var där, och david, tre karlar som flockades runt mig och ville sitta på min bänk, det är en trevlig känsla, minst sagt =)

och ikväll får jag finbesök från motala =)
imorgon ska vi göra rosenlundsbadet - så tjockt nice!!!

bra det!