dagens nära livetupplevelse
En vacker höstkväll 2007, solen gick försiktigt ner bakom träden på andra sidan dalälven.
Det knastrade fortfarande lite om glöden vi grillat vår korv över, klipphällen var lagom varm att ligga på, armarna var trötta. Vi satt där, huller om buller, en brokig skara människor och bara njöt och var nöjda med att snart bli upphämtade i bussar och inte behöva padla tillbaka till Sjövik i mörkret.
Där och då lärde jag mig begreppet "nära livetupplevelse" för det var just vad det var det.
Idag hade jag en till.
Telefonen började skråla "Tall and tan and young and lovely", jag kände mig inte särskilt träffad, så jag stängde av.
Låg kvar i värmen och funderade lite, drog upp rullgardin och möttes av bländande varmt solsken.
Jag öppnade fönstret och lät härligt frisk morgonluft strömma in i rummet tillsammans med glatt fågelkvitter, och låg där, i solgasset under mitt täcke och insåg allt för snabbt att jag redan var sen.
Nära livet, det är där jag vill vara.
Det knastrade fortfarande lite om glöden vi grillat vår korv över, klipphällen var lagom varm att ligga på, armarna var trötta. Vi satt där, huller om buller, en brokig skara människor och bara njöt och var nöjda med att snart bli upphämtade i bussar och inte behöva padla tillbaka till Sjövik i mörkret.
Där och då lärde jag mig begreppet "nära livetupplevelse" för det var just vad det var det.
Idag hade jag en till.
Telefonen började skråla "Tall and tan and young and lovely", jag kände mig inte särskilt träffad, så jag stängde av.
Låg kvar i värmen och funderade lite, drog upp rullgardin och möttes av bländande varmt solsken.
Jag öppnade fönstret och lät härligt frisk morgonluft strömma in i rummet tillsammans med glatt fågelkvitter, och låg där, i solgasset under mitt täcke och insåg allt för snabbt att jag redan var sen.
Nära livet, det är där jag vill vara.
Kommentarer
Trackback
