sjomajlin

Igår kväll visade Florénska biografen andra delen i Harry Pottermaraton-et.
Och mat och fika.
Lovely!
När klockan slog över läggdags pälsade jag och storebror på oss för att gå hem. Ja, alltså, jag skulle gå hem och storebror skulle följa mig och hålla sin hand över mig ifall det kom någon ogärningsman. (Jag har sagt det förut... Jag hatar att jag ska behöva vara rädd bara för att jag föddes utan snopp, men rädd är jag. Eller ja, jag går inte ut i natten ensam...)
Vi gick en omväg och surrade och ditt och datt. Storebror fick istappar i skägget och jag höll på att slå mig fördärvad. Men allt gick bra, och efter några timmars sömn var jag sugen på att gå ut och inspektera den nyfunna stigen. Och lite annat.
Det blev ungefär 2 timmar och 11 kilometer med rosor på kinden och solsken i blick.
Jag mötte flera flanörer med kamera i rem runt nacken, jag var inte lika förutseende.
Det fick bli telefonbilder. Inte så bra, men you get the picture, återigen.