att ta ton

 
 
 
 
 
 
 
 


Ja... de två veckorna jag har jobbat efter semestern har mest gått åt till att öva in nytt material, få ordning på ackord osv, få igång rösten, förbereda inför ukulelekurser på sossarnas valupptakt och genomföra mina spelningar.
Och ändå känns det som att jag bara har suttit vid skrivbordet... Jag gillar inte skrivbordsjobb mer än typ 3 timmar i veckan...
Nåja... Här är några exempel. Det är lättare att öva "på riktigt" och inte tramsa bort det om det ändå är lite på riktigt. Typ om en spelar in. Så ... 
 
Och i tre av klippen ser det ut som att jag snusar. Det gör jag inte.
Jag åkte på lite stryk bara...
Av en mygga... Gotta love the allergies!
 
 
 
 
 
 
 

postapokalypsen

 
 
 
 
 
Jag bor bredvid ett sedan länge nedlagt sommarland.
Det är nästan lite kusligt, men väldigt fint ändå, på nåt vis.
Tänk att stå på stadigt betonggolv och plocka hallon...
 
 
 

vackra strandgården


Jag (och sprig!) har varit på strandgården (Halmstad) ett par dar. Suttit på naturreservat i solnedgången och lyssnat på stickpod. Sprungit långpass i strandskogen. Promenerat längs stranden.
Fantastiskt och härligt!

 
 
Men när innan jag åkte hem igår var jag ungefär så här pigg. För det som jag inte tog några bilder på var lägret. L-Ä-G-R-E-T!!
Du är älskad, heter det. Ett läger för förståndshandikappade. Årets höjdpunkt. Älskade, älskade läger. Men trött blir man. Jag har haft hand om musiken, mycket musik blir det. Mycket ljud och stoj gör min hjärna till apelsinmarmelad. Jag får lov att gå ifrån. Typ ut på reservatet en stund, eller springa en sväng i skogen.
Och det kan jag lova er, att sämre kan man ha det!

Och jag besparar er bilderna jag i mycket skräckblandad förundran tog på den stora bjässen till död säl jag luktade mig fram till en kväll.
Jätteläskigt men ändå häftigt. Jag har inte tänkt på att de har rovdjurständer, exempelvis. Men de äter ju fisk som är större än krill, så varför inte?... de ser så snälla och söta ut...
Och inte har jag tänkt på att de har "fingrar" i stjärtfenan. Benpipor alltså.
Ja, fascinationen är stor :)
 
Men trött, som sagt. Så skönt att jag har semester och får ta dagen i den takt jag orkar med. Sovmorgon halva dagen, tillexempel.
Och nu måste jag nog sätta på lite tevatten och sticka en stund till nån bra film.
Tror jag.
 
 

sockor/WWKIPD/dreamhack

 
Idag har jag och Patrik gjort gemensam sak av våra nördiga intressen.
Dreamhack och stickning under Knit In Public-dagarna.
Jag stickade färdigt ett par sockor som blev snudd på knähöga. Jag bara bestämde mig för att jag kunde sticka tå-upp med istickshäl utan att det var ett dugg svårt, och så vart det inte svårt heller!
 
Jahaja, se där.
 

bera

 
Bera gillar typ japan och sånt.
Jag gillar typ garn och sånt.
Så här kan det kombineras.
Vad man ska ha svärdet till? Inte vet jag. Men i brist på andra idéer så kan man väl ha det som tårtspade?
 

3 maj [hjärta]

 
 

hej!

 
Hallåja!
Jo, men det är så här faktiskt, att jag kämpar på med stress och panikattacker och lite svårt att komma ihåg att andas, och nåt märkligt som gör att det rinner tårar ur ögonen hela dagarna, och så där.
Jag försöker ta mig tid att andas riktigt djupt ner i magen, få lite sol på näsan, gå en prommenad, sticka ett par maskor, dricka te.
Men just nu är lite svårt att orka med så mycket mer.
 
Ursäkter, ursäkter. Men ibland är det så. Punkt.

Hoppas du har det riktigt bra i aprilvädret.
Hörs!

hej

 
Hej!
Jag har inte blivit uppäten eller bortrövad.
Jag har det bra.
Nu sitter jag har med galna, färgglada sockor, te och stickvideopod. Klart jag har det bra!
Imorn sjunger vi Oslo Gospels Gloriamässa med kören, Öxnehaga kyrka kl 17, dyk upp!
Det kommer bli grymt.

Har du det bra?

blah blah

 
Hej fina ni.
Förlåååååt, jag har inte glömt bort er!
Det är bara väldigt mycket.
Jag är vårtrött, eller nåt. Sjukt trött, värkig. Och väldigt mycket tankar och känslor. Ojojoj...
Och inte helt lugnt på jobbet, stoooor omorganisation på gång och det känns som att jag inte har nån fast punkt att sätta ner fötterna på. Jag behöver ta ett par djupa andetag, men jag hittar ingen luftficka.
Det är inte superbra stämning... Och jag vill inte skita ner bloggen. Och jag orkar inte riktigt skrapa ihop inspiration till trevliga blogginlägg. Och det får faktiskt vara okej!
Det är okej att känna, det är okej att säga vad man känner och det är okej att skita i det ibland. Också.
 
Livet...
 
Ptja. Några bilder från veckan. Rätt mycket garn. Skönt.
 
Hoppas ni har det bra!!
 
 

men åh!

Söta, rara! Jag orkar inte riktigt hänga här, men det ser jag i statistiken att du gör! (Ja, ganska självklart, annars hade du ju inte läst att det var dig jag menade... eller?)
Nåja.
Jag orkar inte skriva om allt, och det är inte så himla mycket att skriva om heller, egentligen. Men jag har behövt lite ... ja, men lite omplåstring, kan man väl kanske säga. Och behöver, om jag ska vara riktigt ärlig.
Men det ska nog gå att reda ut det här garntrasslet också.
En del i mitt inre trassel är nog, tyvärr, att jag har envisats med att sticka på ett så tråååkigt projekt att jag faktiskt inte stickade en enda maska på hela helgen.
Snart är koftan klar, och sen har jag sjukt kul projekt på gång, så jag tror att peppen återvänder, och orken med den.

Får se till att förse mig med nya blommor och garnet har jag ju redan. Och TE!!
Som litet plåster bjuder jag på ett urval av instagrambilder.
(Vill man se fler är sjomajlin ett hett tips att skriva in i sökfältet på insta.)

 
 
 

måndag

 
 
Idag gick jag hem tidigare, för att hinna dela av för ärmarna på uppifrånochner-tröjan, och påbörja ett virkprojekt.
Topphemligt, så klart.
Nu har jag lite för många projekt igång... Svårt att hålla igång alla...
Fast det är så mycket stress på jobbet att jag inte orkar stressa hemma.
Deep breaths.

adventskalender #2

 
 
Det är advent, det ääär adveeent!
Ja, men jag tycker nog faktiskt att första adventslördagen också är advent faktiskt.
Och här kommer den andra adventskalendern, som utlovat.
 
Som medelklassperson med jobb i sverige har jag mer pengar än många, även om det inte alltid är så lätt att tänka så.
I år tänker jag, istället för att äta en bit billig choklad varje dag istället skänka en slant varje dag.
Röda korset, unicef, lokal julklappsinsamling, köpa sockor till RIA att dela ut, cancerfonden...
Det finns många mottagare som antagligen har bättre nytta av slanten än jag.

Om jag får önska, och önska får jag; så hakar ni som läser på min idé.
Beloppet är valfritt, och väljer man att skänka en lite större slant för varje adventsljus vi tänder så går det också bra. Det är liksom fritt från regler, men fullt av hjärta.
Haka på mig, så gör vi något litet tillsammans.
 
God jul!

adventskalender #1

 
 
Häromdagen funderade jag på adventskalender.
Jag har varken köpt eller gjort mig nån iår. Det kändes så tomt, så jag funderade på hur jag skulle lösa problemet. Inte sugen på chokladkalender i år... överhuvudtaget kändes det hemskt besvärligt med ett stort schabrak till kalender.
Åh, vad mysigt det vore med en sån där pytteliten kalender, tänkte jag, en sån där som jag vet finns med aldrig har sett i verkligheten.
Och där dog liksom den idén för jag har sannerligen inte haft nån tid att åka runt i affärer och leta.
Som svans på den döende tanken tänkte jag "oh, så mysigt om jag fick en sån på posten... lite som i film...typ..."
 
Sen tänkte jag inte mer på den saken.
Förrän idag, när jag vittjade brevlådan och hade fått kort. Ett kalenderkort!!!
 
Alltså... hurra!!!
 
Och som den skarpögde kan se var detta kalender #1, jag har en annan grej på gång nämligen, den återkommer jag med imorn.
Tills dess; god natt.

gå i stöpet

 
 
I onsdags for jag och mor på ljusstöpning. Och ljus blev det!
Min (egendesignade) ljuskrona ska jag visa en annan gång.
Det var länge sen jag stöpte ljus sist och alltid lika roligt att _göra_ saker.
Att klockan hann bli ett innan jag kom i säng och att nästföljande dag egentligen var drygt 12 timmar (jag justerade lite i marginalerna...) var inte lika roligt,,,
Nåja.
Vi är mycket nöjda med ljusen, det här ska vi göra fler gånger!

lyckans ost

 
Så här nöjd kan man vara när det äntligen är helg efter en ovanligt galen vecka.
Har man dessutom en 18 månader lagrad prästost i kylen och 7 blomstänglar på 5 orkideer (i en lägenhet på 25 kvadrat) så är ju lyckan gjord!!
Som grädde på det lilla moset har jag hittat (eller blivit hittad av, faktiskt) en ny och bra stick-video-podcast.


Jag återkommer med en week endplan imorn, jag har för tusan knappt ens hunnit slå på datorn här hemma på hela veckan. Fullt upp heeela veckan, i onsdags exempelvis, åkte jag direkt från jobbet till en ljusstöpningstillställning och var hemma strax före ett, då var det raka vägen i säng kan lova.
Så avsaknaden av blogginlägg är inte så konstig. Och jag tänkte passa på att påminna om att man får följa mig på instagram om man vill. (Sjomajlin)
Dubbelposter förekommer, men är sällsynta.
 
Nåja. Nu ska jag sticka, dricka te och titta på stick-cast.
Hörs imorn, när jag bytt däck och handlat mat. Mors!
 

och så...

 
 
Alltså, jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om.
När jag inte vet det brukar jag skriva om vad jag stickar på.
Just nu stickar jag på en tre-filmströja. Inte så jätteexalterande. För övrigt har ju julklappsstickningssäsongen börjat, och då kan det vara klokt att hålla tyst om vad som är på stickorna.
På torsdag firar vi mamma-min´s födelsedag och då kan jag äntligen skryta om den där hemlighetsstickningen i fingarnet som jag njutit av!
 
Mm, och för övrigt och kämpar jag på med nya jobbet. Chefen frågade häromdagen om det kändes som att jag har koll eller om jag famlar. Jag tyckte det verkade klokast att vara ärlig och sa att jag famlar som en tok. Ungefär. Sen tipsade jag om lyxprogg.
 
Ja.. ungefär så va?

mörkret


Jag tänkte färga håret mörkbrunt.
Det blev brunsvart.
Nåja. Då får det väl vara så då.

fackförening för bövelen!

Eftersom jag stångats lite (...) med facket se i somras skulle jag vilja dela med mig av min farmors fars berättelse, nedtecknad av min far;
 
"Förutom torpet och skogsarbete arbetade morfar Johan på sågen nere i Stockaryd. Det gällde ju att få ihop pengar till en stor familj. Lönen för en sågverksarbetare var inte mycket att komma hem med och arbetarna knorrade. De utsåg Johan till sin talesman för han hade ett rykte om sig att vara orädd för överheten.
 
Nåväl, han stegade in gos direktören vars namn sviker mig för ögonblicket och lade fram arbetarnas syn på det hela, dvs svårigheten att försörja sig på den allt för knappa lönen.
-Nå vad ska jag göra åt det då? sa direktören.
-Vi måste få påökt!
-Det kan ni glömma, det blir att dra åt svångjora istället.
Men gubbarna gav sig inte, efter en tid gjorde morfar ett nytt försök, men fick samma avsnoppande arroganta svar. Då svarade Johan att då fick dom väl kalla på facket då.
-Ja gör du det. Dom sitter i Jönköping och vad bryr de sig om en liten såg i Stockaryd?
 
Men mor Ingeborg har berättat att det var ett fasligt sprung uppe på Backen så snart det blev mörkt på kvällarna. männen samlades i köket och hade överläggning. Efter ett flertal sådana möten var det alldeles extra mycket hysch-hysch en kväll, för då kom en ombudsman från Jönköping med tåget till Stockaryd.
Han möttes på stationen och smusslades upp till Backen.
Två veckor senare kom någon cyklande med telefonbud nere från Stockaryd att nu var allt registrerat och klart.
Så dagen därpå gick Johan in till direktrören och begärde påökt för alla gubbarna på sågen.
Direktören sa bara - Ekström vet vad jag sagt om det där.
-Då lämnar vi över frågan till facket då.
-Ekström vet vad jag sagt om det också.
-Jo då, men nu är det skillnad för vi har bildat en fackförening och ombudsmannen från Jönköping väntar vara på ditt svar innan han åker ner hit.
-Fackförening, för bövelen, hellre bränner jag ner hela skiten! sa direktören och körde ut morfar.
Två nätter senare brann sågen ned till grunden. Jobben var borta, men den första fackföreningen i Stockaryd vad bildad."

i lyxförpackning?



Men titta en sån tuff brudinna!
Ja, nä, men idag har jag å yrkets vägnar ägnat mig åt saker jag inte vanligtvis gör. Eller kanske tillochmed aldrig har gjort förr.
Jag har skickat ut pressmeddelande. Jag har promenerat runt på stan med tejprulle och affischer. Hade inte en enda kvar när jag kom tillbaka till kontoret. Dock hade jag två missade samtal och ett meddelande på telefonsvararen, så jag ringde tillbaka. Det var en dam på Sveriges Radio, som efter att vi pratat en liten stund sa "det här låter bra, jag behöver inte intervjua dig nu, vi tar det direkt sen, ringer upp dig lite efter fyra!"
Jahaja, Det gjorde de också.
Oh, så nervös jag blev!! Lite lugnare kändes det när Monica Zetterlund sjöng mig i örat medan jag väntade på min tur. (Fast sen sa radiodamen att det inte var Monica... Jäklar, va jag mååååste se filmen!!!)
När vi pratat färdigt och lagt på var jag genomsvett och kunde inte minnas ett ord jag sagt.
Nyfiken?
Mm, klicka på den här länken (är osäker på om jag länkar till dagens program eller programmet som sådant, klicka vidare till 25/9 om det behövs) och lyssna! Ja, vill man mest bara höra min vackra stämma får man spola fram ungefär en timma och tjugo minuter. Det kan det kanske vara värt!
 
Jag känner mig klart nöjd med dagen hurellerhur.
Tack för visat intresse.

ringring



Hur gick det här till??
Ptja, jag har en telefon, sen fick jag en jobbtelefon vars nummer jag spridit ut, sen fick jag hon-jag-vikarierar-för's telefon också.
Får väl se hur lång tid det tar innan nån av dem är puts-väck...
Årets i-landsproblem.

Tidigare inlägg
Follow on Bloglovin