sjomajlin

Jag kan gå med på att det är trevligt med höst när det är klara, soliga med kyliga dagar, på morgonen när det fortfarande finns hopp om att daggen ska dunsta.

Igår var en sån morgon. Jag drog på min tjocka ylletröja och andades riktigt djupt.
Skönt.
Idag är det regn och grått. Jag ska gå ut ändå. Ska bara dricka te först...

 

Jag gillar stickpoddar. Jag lyssnar rätt mycket på stickpoddar. Jag minns klart och tydligt att jag lyssnade genom hela senaste avsnittet av knitmore girls pod.

Det verkar som att min telefon börjar tröttna på min podsmak?

Jädra tonåring...

 

Går ut stenhårt och börjar höstterminen med sjukdom.

Hejja!

Kul!....

Nä, men jag sitter hemma och fryser, dricker te, stickar och letar efter rösten då. Så vet ni vart ni har mig.

 

 

Idag har jag ont i hela kroppen efter att ha jobbat med rock&art i dagarna två. Och då är jag ändå ledig nu i helgen, till skillnad från brudarna jag slitit med, som var kvar när jag åkte hem igår, och ska vara på plats både idag och imorgon. Oh, gode tid. Nog för att de säkert är något robustare än jag (det är ju rätt många som är det... jag är rätt klen.....) men tjena... vilka brudinnor! (Ja, det var bara brudar jag träffade på som volontärer, en av arrangörerna är grabb och han är grym han med.)

Jag kom hem vid åtta igårkväll, halv nio gav jag upp kampen mot ögonlocken och la mig, och slocknade!

Klockan sju imorse fick jag snällt acceptera att jag är så vuxen att jag vaknar klockan sju på lördagar. Nåja, nu hinner jag ju sticka några varv på min jumper.
Hurra!

 

---

Ojoj, det där skulle jag inte skrivit... Jag reste på mig, tog ett steg i sidled och fick snällt krypa till sängs igen med nervkläm i ryggen. Ajajaj.
Och nyss hittade jag gårdagens morgonte alldeles orört... What?!?!

Inte nog med att jag måste jobba hela dagarna, från mitt skrivbord (vuxenpoäng) ser jag den fantastiska terassen/balkongen på andra sidan innergården. (Heter det innergård om det är flera våningar upp?)

Det är inte rättvist!!!

Nåja, det får väl gå. En vacker dag ska jag också ha en takterass, ovanför badrummet med panoramafönster mot en fantastisk havsutsikt, sattehhhh...

Och jag sitter faktiskt inte på kontoret hela dagarna. I måndags, tillexempel hängde jag på en tatueringsstudio, fast bara som publik. Och igår stod jag och sorterade papper, ett dokument på 14 sidor skrevs ut i 100 ex och skulle sedan sorteras sida för sida.
Och idag är jag i parken och roddar med Rock&Art inför helgen.

Ja, alltså.. Nytt jobb, massor i skallen, tidiga morgnar, långa dagar... Jag bloggar när jag hinner känna inspiration, go' vänner. Hoppas det räcker :)

 

Ja, alltså, det här är ju snarare tänkt som en gör-det-självblogg snarare än en konsumtionsblogg, men när vi var i Lidköping passade vi på att besöka Rörstrand och (bland annat) iittalas outlet.
Jag köpte och älskade en sån här mugg i mörkblått en gång, och i en disk sprack den och hushåller nu mina tekulor. Jag köpte en vit make till den, och ett stort plåtskrin som jag tänker förvara stick-, virk- och garntillbehör i.

Ibland ska man unna sig, se!

 

 

 

Håhåjaja!
I söndags packade jag bilen full och for med hela familjen på semester i Lidköping.
(Förtidsinställda blogginlägg är bra grejer...)

Vi har haft den bra och varmt och varmt och bra. Mer hinner jag inte skriva nu, jag återkommer.

Hoppas ni har det bra i värmen och inte spolas i bort i skyfallen.

Ta hand om er!

Igår var det alltså möhippa för Tesa hela dan.
Ja, nån blow-by-blow-recap tror jag det är rätt få som är intresserade av, men vi hade en väldigt bra dag.

Det roligaste på hela dagen var en olyckshändelse som inte var planerad.
Bruden gick på toa, det skojades om att det som tur var inte fanns nåt fönster så hon kunde klättra ut.
Efter en stund bankade det på dörren och det visade sig att låset hade låst sig alldeles.
Vi skruvade och bände och bräckte med den där dörren i drygt en halvtimme, försökte få tag i nån som visste hur man ska bete sig, försökte på brudens inrådan få tag i kofot.

Ja, alltså, bruden är polis och har ju kanske brutit upp en och annan dörr.

När vi till slut fått sprintarna ur gångjärnen insåg vi att dörren satt sjukt tight i karmen, men till slut kunde Tesa sparka ut dörren, och som den flög!

Roligt!




Vidare till nästa stopp på hippan - paintball.
Det ni ser ovan och antagligen gissar är en samling småfinnar på hakan är i själva verket mitt första möte med paintball. Och det mötet kändes. Kan jag lova.

Men shit va kul det var!
Jag ...ehum... gillar ju att skjuta...liksom.
Hornen växte ut rätt snabbt och när bruden plötsligt smög upp på mig och sköt på mig på en meters håll, ja då vrålade jag nåt ohörbart och sköt tillbaka.
Hennes magasin var tomt, det var inte mitt.
Score!

Idag har jag både blåmärken och träningsvärk. Sjukt värt!

Häromdagen var jag hemma hos föräldrarna och fixade lite, när jag åkte hem knyckte jag med mig några rosenknoppar. Vackrare rosor får man leta efter. Och så fick rosen jag fick av grannfarbrorn ett gott sällskap.

Men nu tänkte jag berätta för er om min födelsedag.

Fast jag börjar redan med tisdagskvällen, för då lurade jag med mig Patrik på äventyrsminigolf, och vilken runda! Jag har aldrig spelat så bra i mitt liv. Hurra!

Lite film, lite glass, lite stickning, lite frågesport. Och sen vart det födelsedag! Nämen!!

Efter en jordgubbsfrukost fick jag bilsticka medan Patrik tog oss till Skövde och badhuset där.
Ljuvlig relaxavdelning med bastur (bastuar, bastrur?), varmpool, utepool, upplevelseduschar, solljus och den alldeles, alldeles underbara hamamstenen!
Efter många timmar (jag somnade faktiskt inte på hamamstenen. Faktiskt. (Men det var inte långt bort...)) tog vi oss upp till upplevelsebadet och härjade med tyska skitungar i uteströmmen och sprang förbi svenska skitungar i trappan till vattenrutchkanorna. Haha.
En minut efter stängning var vi ute och lite lagom möra. Skönt att inte behöva köra hem, tänkte jag och tog upp min aquaphobia igen.
Väl hemma var det rätt skönt att bara krascha i säng, kan jag lova.
Vilken födelsedag!!!
Hurra!!
Och tack snälla Patrik!!

Idag har jag fullt upp med att vara ute på födelsedagsäventyr, så ni får bara njuta av 2.35 kg garn som kom flygandes hem till mig igår (då jag även förtidsinställde detta inlägg).

Jajemän, det gäller att unna sig, minsann!

Ha en bra dag!

 

 

En dag som börjar med ett missat samtal och meddelande på svararen om blommor kan ju inte vara annat än en bra dag, så jag bestämde mig för att detta är en bra dag.

Jordgubbsfrukost, rosor vid dörrn och utebliven garninspiration. Säg vad?!

Ja, ja, jag stickar på en kofta och lite så där, men sen är det stopp. Vad ska jag göra? Vad ska jag planera, sukta efter och drömma om!?

I ett försök att lura igång sticksuget testade jag att söka på både ravelry och garnstudio.
Fast sen plockade jag fram pärlor, pärlplattor, strykjärn och rutigt papper.

Efter prommenad och skoskav från helgoland behövde jag vila tassarna, så jag luststickade på uteservering i 2.5 timmar med Jönköpings stickklubb.

Väl hemma igen har jag låtsas att jag vet vad jag sysslar med och låtsas delta i Tour de fleece.
Jag har alltså försökt spinna ull. Från topsband till garn. Nåja...

Får återkomma om det där...

 

Ptja, får väl ändå påstå att det var en rätt bra dag.
typ...

 

Inatt drömde jag att jag skulle ut och tälta mitt i vintern, sova i sovsäck i snön och jag frös och frös.
I själva verket var det ungefär 25 grader i sovrummet och jag sov med dubbla täcken.
Ehum?...

 

Ack, tid!

Alpackakoftans tredje (och sista) stycke är påbörjat, många långa kantvarv skymtar vid horisonten.

Köksstickningssjalen vill jag bara bli klar med och blocka för att se om det är en idé som håller, isåfall klurar jag på om jag kanske ska sticka några till på beställning.

Det där lingarnet klurar jag nästan dagligen på vad jag ska göra med.

Nålbindningen borde sömmas klart. Och jag borde komma på vad jag ska göra med stycket sedan.

Sländan! Jag måste lära mig spinna med sländan! Den gråsa ullen har jag sjalplaner för, men först måste den bli till garn, och det blir den inte av sig självt!
Den karamelliga härvan har jag äntligt parat ihop med ett skrämmande svårt sockmönster.

Ett potentiellt genialiskt restgarnsprojekt hoppade upp och bet mig i hälen.

Men vart finns tiden??

(Och resten av garnstashen får helt enkelt tiga still ett tag till.)