sjomajlin

 

Nu packar jag strax in elpiano och förstärkare i bilen och susar till grannstan för att sjunga på årets fest.

Vigsel och barnvälkomnande, vilket förtroende och vilken ära!

Bara jag kan hålla nerverna i schack, de har en förmåga att darra i rösttrakten nämligen.

 

(Ja, hon är inte bara bra på att sticka vackra saker och är snygg, hon kan sjunga och spela piano också, vilket svin!!)

Gott nytt år, vänner.
Må 2014 bli allt vi förtjänar och lite till!

 

Fem vantar.

Två par och en mitten-mitten.

Kanske det nördigaste jag format, milde tid så nöjd jag var när jag räknade ut hur jag skulle forma mittenvantens minskningar.
Nåja, ni får helt enkelt tro mitt ord.

God jul Kopp.

Storebror fick ett broderat omslag till en plastmapp.

En chart för varje distrikt i Panem, hungergames.

Att jag aldrig lär mig hur mycket jobb korsstygnsbroderier är...
Men jag blev klar i tid, och jag tror nog storebror blev glad.

 

Min mamma är en fantastiskt bra mamma, och sticka vackra vantar kan hon!

 

 

Jag fick en kommentar i veckan, som gjorde mig stum. Jag hade inget svar på tal, och jag har inte kunnat skaka av mig den där kommentaren.
Och jag blir glad ända ner i magen varje gång jag tänker på den.

Jag har ett spännande och antagligen sjukt stort jobbprojekt på gång, ett sammarbete med kulturskolan, kulturhuset, GoB, Kultur Jönköping och Fritid Jönköping. Och ABF då. Ja, du hör ju...
Det har blivit ett och annat mer eller mindre superseriöst möte, och efter ganska många skämt om hur pass mycket tant jag är (mest från min sida) skulle jag impa med att jag faktiskt är rätt tuff också. Eller åtminstone har varit.
Så pass tuff att jag flera gånger har haft tuppkam, faktiskt!

Fredrik, som jag alltså jobbar med men inte egentligen är kollega med, bara tittade på mig och sa;

-Nej, jag tror inte du hade tuppkam för att du var tuff, jag tror du hade tuppkam för att du var kreativ.

 

... Inget svar...

Hur kan Fredrik som jag knappt hunnit lära känna veta mer om mig än jag gör själv?

Så. Himla. Fint. Sagt!

 

 

 

Julgarn! Nej, julgran! Nej, JULGARN!!!

 

 

God dag.
Inte.
Blev väckt mitt i natten, efter jobbig panikattackskväll, var så trött att jag bara grät, kunde inte somna om eftersom jag grät, orkade inte sluta gråta för jag var så trött. Märkliga radioröster med märkliga dialekter refererade min sömnlöshet och hjärnan vägrade vara tyst.

 

Mer otrevlig än vanligt idag.
Håll käften!

 

 

Heeeelg!

December och mörkt och grått och ....  ja ni ser ju på bilden att det är alldeles suddigt.

 

Nåja.
Jag har fullt upp med julerian, mest för att jag gillart.
Och så stickar jag på en långtröja som inte är så väldigt hemlig, så den får symbolisera handarbetet som pågår.

 

Vila, promenader, frisk luft och bio står för övrigt på agendan.

Trevlig helg, vänner!
Stressa inte upp er!

 

 

Oh, gode tid vilken helg!

Ja, jag har inte gjort nånting alls, och just därför hunnit med massor. Det var precis vad jag behövde.

Helgen började med att jag jobbade i fredags kväll.

Sen blev det liksom aldrig riktigt tid att sitta vid datorn, och när jag väl satte mig var jag inte ett dugg sugen på att blogga.
Så... så här fick det bli den här helgen :)

Jag har bakat pepparkakor och umgåtts med familjen, tagit sovmorgnar och långpromenad. Ätit chips, godis, pepparkakor, pepparkaksdeg och pizza. En rejäl påfyllning av energi behövdes!

Läst magasin, tillverkat julkort, städat, handlat mat, förädlat garn, pulsat i snön och tänkt långa tankar utan att trassla in mig i dem.

 

Ja-a, gode värld vilken välbehövd helg.

 

Glad andra advent, vänner!

Hoppas ni har det bra.

 

 

Idag gick jag hem tidigare, för att hinna dela av för ärmarna på uppifrånochner-tröjan, och påbörja ett virkprojekt.
Topphemligt, så klart.

Nu har jag lite för många projekt igång... Svårt att hålla igång alla...

Fast det är så mycket stress på jobbet att jag inte orkar stressa hemma.

Deep breaths.