ett ljus i mörkret
Åh, det finns så mycket att säga om det här klippet.
Vi kan väl börja med klädseln. Och då menar jag nog främst percussionsektionen, och mer preciserat oljefaten. Och just oljefat kan ju vara det bästa instrumentet ever, och det passar oförskämt bra i detta arret trots att Den Lilla Sjöjungfrun har, så att säga, tagit patent på soundet. Och inställningen sen! Jag förstår att man blir så glad av att få (och kunna) spela så.
Vidare, i söndags sjöng kören på adventsgudstjänsten. Jag låg nedbäddad hemma, Lisa var bortrest, Monica var tydligen också borta och Malin kunde inte vara med. Då återstår bara 5 röster. Att jämföra med denna mormonska massa. Det är mätkigt.
Och dirigenten!! Jag har jobbat med en del dirigenter i min musikaliska skolning. Både i kör och i orkester och ensemble. Och musiknörd som jag är granskar jag alltid dirigent och musiker i sömmarna på alla slags tillställningar jag hamnar på, opera, balett, musikal, konsert.
En sak som är lätt att konsatera är att det är svårt att vara en bra körledare och en bra orkesterledare samtidigt.
En annan sak är att dirigenter har en förmåga att bli mer och mer "abstrakta" ju högre upp de når på karriärstegen. Det är ju exempelvis snudd på praxis att man har en dirigent för instudering och övning och sedan en annan i liksom slutskedet och uppförandet, det bör väl tyda på att dirigenten som får ta åt sig äran är "svårläst". De står ofta bara och vevar och blundar och man ser varken slag eller rytm, bara en känsla, om än tydlig och viktig, så blir det ibland väldigt svårt att följa.
Men denna, han är supertydlig. Jag skulle gärna både spela och sjunga med honom.
Gött. Tummen upp!
Arret är roligt och genomtänkt, framförandet är mycket bra.
Jag känner mig som en recensent. And I like it.
Fast du. Skit i det jag tycker och bara njut istället.
Om du inte är lika nördig som jag.
jag är inte lika nördig som du.. jag är nog snäppet värre..
tyvärr finner jag kören något mekanisk i inledningen, akustiken halvbra passande för så pass karibiskt slagverk (congas med världens efterklang etc..), men kan hålla med om att dirigenten är tydlig i både uttryck och puls (även om jag tror att låten skulle göra sig mycket bättre med en tiondel av kören och utan halva orkestern, ungefär.... men det är ju bara min åsikt för dagen :P)
jag har inga som helst problem med att hålla med dig om att du är nördigare än jag, Pällä. Kören som mekanisk, absolut! men det är amerikanska tanter och gubbar, dessutom är de mormoner. halvbra akustik, ja.. den kunde definitivt vara bättre, och bättre anpassad, men... hmmm.. på något vis kändes spelglädjen som the större issue. Och orkestern och körens storlek - ju fler kockar desto sämre soppa, visst stämmer väl det till stor det även här, men the more the merrier (så stavas det nog inte). Klippet är ingalunda felfritt, men jag tycker nog att den musikaliska glädjen och liksom "mäktigheten i att de är så många" överglänser problemen sagda element skapar.
Något i den stilen.
musikupplevelse hit och musikupplevelse dit.. var det inte rätt och fel vi diskuterade?
jodå. det var bara det att jag inte hade några sakliga argument för att jag fortfarande tycker skiten är bra, så jag spelade ut upplevelsekortet.
