dagens lunch?

På köksbordet trängs livet. Om det inte är nystädat, vill säga.

Jag vet inte vad det är med mig riktigt... Jag har liksom inget att säga. Det är ju helt sjukt. Eller... jag har saker att säga, men inget behov av att.... Nä... jag vet inte...

Tror det är bäst jag sover lite...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Follow on Bloglovin