lucia, lucia
Glad lucia!
Eller säger man så?
Två bilder, dagen till ära, från nittonhundratalet.
Mamma sydde tomteskägg och luciakrona till mig och storebror när vi var små.
Nåt år senare, i alla-flickor-får(och-vill)-vara-lucia-åldern totalvägrade jag vara lucia. För tusan, jag ville inte ens gå med på att behöva klä mig i vitt linne.
"Nehe, okej då" sa mamma, "du kan ta den röda klänningen. Och så kan du ha glitter och en ljus."
Kreativitet och att tänka med eget huvud, ska böjas i tid om det krokigt ska bli.
Och notera estetposen, ungefär identisk med den jag levererade på klassfotot i 1an på gymnasiet.
Kommentarer
Helena säger:
Supersöta ungar ni är.
Gå mot strömmen! Det är bra!
Svar:
maja
Trackback
