sjomajlin

Jag var hos doktorn idag, och mycket riktigt blev det blodprov.
Jag tycker förskräckligt illa om blodprover och har jagat upp mig över detta i en vecka nu.
Happ, så jag gick upp till femte våningen och satte mig och vilade i minst 15 minuter, enligt anvisning. Jag försökte ta det lugnt och tänkte på att jag faktiskt har klarat av att lämna blodprov utan nån att hålla i hand iallafall två gånger förut. Jag bestämde mig för att jag var lugn och att mina prover skulle vara helt adrenalinfria.
Så blev det min tur, jag fick gå in och sätta mig. Sköterskan dröjde något, jag fokuserade på att andas lugnt och inte alls titta på nålar och rör och annat elände som rummet var fullt med.
Så kom sköterskan in, läste av mitt körkort i datorn och printade ut klisterlapparna till provrören.
Lapp efter lapp spottade skrivaren ur sig. Skräcken...
Jag slutade räkna, hon började peta på min arm. Jag tittade bort. Hon stack. Mig, alltså.
Sju rör senare sa hon "tack", jag muttrade något och gick ut i väntrummet och ställde mig i ett hörn och grät.

Måtte nu bara eländesproverna visa nåt så att jag kan få nån hjälp...