sjomajlin

Jag vet inte riktigt vad det är som skaver mig.
Men nåt är det som är på tok. Allt känns obekvämt och fel.

 

Idag var den första dagen jag "på riktigt" inte jobbat med han jag assisterat i 4.5 år. Separation...

Det känns märkligt. Och jag tror det kommer bli skitbra, "nya jobbet" och det där, men...
Det är väl en process det med.

Och ja, jag vet att jag inte delat med mig av vad det är som komma skall, men jag vet inte riktigt själv än.
Eller jo. Det blir heltid (första gången jag jobbar heltid...) på ABF frånochmed augusti.

Men jag vet inte riktigt vad det är jag ska göra. Från torsdag fram till midsommar kommer vara fullspäckat av "nytt".

 

Det blir bra, men det är väl kanske förändringen som skaver.

Kanske.
Antagligen?

 

Jag vet inte. För tillfället önskar jag mest att jag får sova riktigt gott i natt, och inte vakna superledsen på grund av en dröm jag inte ens minns men inte kan skaka av mig...

HSP overload...

 

Jag återkommer när jag känner för't.

(Antagligen snart.)