lite svag i konturerna


Hej på er kåmpizar.
Alltså, ni fattar väl att jag inte skriver hela mitt liv här va?
Jo, alltså, för så här... Jag har, av olika anledningar varit jäkligt opepp och på väldigt dåligt humör på sistone, och så har jag inte velat vara surtanten som bara gnäller och gnäller, så jag har hållt tyst.
Men så har jag tänkt på bra och fina saker jag velat blogga om, men då känner jag mig liksom falsk istället.
Jag vill inte vara del av det där som händer på www, ni vet, att "man" bara visar upp allt det där fina och bra så alla andra (inklusive en själv?) blir stressade.

Och så blir jag alldeles ännu mer tankevilsen.
Men visst är ni väl med på att jag inte bloggar om hela min sanning?
Ibland (oftast) väljer jag att visa upp det fina, för jag vill att folk ska tycka om mig.
Och ibland bjussar jag på andra delar för att det är lite kul. Och ibland är jag väldigt ärlig om "det fula".

 
 
Fast nu känner jag mig som för få teblad i alldeles för mycket vatten.
Men jag har mitt garn. Där det finns garn finns det hopp.

Kommentarer
Helena säger:

du är lagom
det är helt ok
kämpa på! :)

Svar: tack
maja

2013-10-18 | 16:00:36
Bloggadress: http://roe.laff.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Follow on Bloglovin