sjomajlin

Nu har jag drömt märkligt igen.
Igår vaknade jag med en liten mystisk klump i magen.
Jag hade drömt att jag var i nån simhall och försökte dyka i vattnet från kanten, men lyckades inte få exakt rätt vinkel i nedslaget, så jag kom aldrig ner i vattnet. Jag liksom studsade och gled bort till kanten och fick kliva upp och försöka igen.
Om och om igen.
I drömmen tyckte jag det var lite pinsamt/genant att jag inte lyckades dyka med rätt vinkel, men skrattade gott åt hur klantig jag måste sett ut, och försökte igen. Och igen. Och igen.
Och så hade jag högklackat på mig.

Men när jag vaknade tyckte jag det var bra skumt att jag inte lyckades ta klyva vattenytan.

Va tusan?!

Jag drömde att Timme tävlade i marklyft, inatt, med bruten och gipsad arm. Ena domarn sa lite snäsigt att han fick skylla sig själv om han fick ont.

Varför drömmer jag om marklyft?!

 

Jag hittade nån grej på facebook som räknar ut vad man ska bli när man blir stor.

Fruktansvarig, tydligen. In close-up "här är några av grejerna som maskinen hittade hos DIG: planera vin handla miljö park inspiration"

 

Ehm, ja. Planering, eller snarare brist därav delar jag ganska ofta med mig av på facebook. Miljö, park och inspiration känner jag att jag kan stå för, även om jag inte riktigt förstår från vad det är plockat. Handla... ja-a, det gör jag ibland. Flera gånger i veckan, om jag ska vara ärlig. Men vin? Vin?!

Jag är förtusan absolutist och har aldrig ens SMAKAT på vin.

What?!

Förtal!

För många, många år sen zappade jag förbi en film som jag inte tittade på. Men en replik fastnade. Art is anything that reminds you to stay alive. Oj den fastnade. Jag vet inte riktigt vad det betyder. Men det sitter väldigt fast. Jag går och väntar och längtar efter stunden då det kommer falla på plats.
Men tills dess skulle jag bra gärna vilja se filmen. Om jag bara visste vad den hette...
Kanske kan ni, kära blogglovers, hjälpa mig?
Det var en sån där typiskt amerikansk film om en lärare som antagligen börjar på en ny highschool i ett ganska rough neighbourhood. En av eleverna, en svart kille, vill jag minnas, har en slags koja uppe på taket av sitt hyreshus. Läraren hälsar på honom där, och kojan är mer eller mindre tapetserad av teckningar och skisser. Jag minns inte riktigt, men kan väl gissa att läraren försökte säga till killen att han är duktigt och att han borde satsa på konsten eller göra nåt mer av den, och att killen då svarar att konst är inget att hänga i granen, nej, konst är egentligen vad som helst, bara det påminner dig om att leva.

Hjälp mig!

 

Ett sjukt bra yrke lär ju vara att få lämna blomsterbud till folk. Fatta att ha som jobb att göra folk glada, liksom.

Ja, det ringde på dörrn här för en stund sen.

Nej, jag vet inte vem de är ifrån. Än. Men jag har mina misstankar.

Jag var på hockey igår.
Vi satt nästan på isen, så nära så man knappt hann se ismaskinen när den for förbi. Nästan.

Ja, jag är total hockeyanalfabet, men det var spännande att se hur mänskor beter sig.

Jag skämms när vuxna mäniskor inte kan respektera varandra, utan måste ta till våld... Det var polispådrag och hundar och slagsmål. Mynt och snus och öl och glasflaskor kastades mellan läktarna.

Fast inte där vi satt, där var det bra stämning.

Och så fick jag en tshirt. Snudd på goodiebag :P

 

Är det inte så att Lady Gaga och Ika i rutan egentligen är samma person?

 

 

 

 

Hur mår du?

 

Jag är en sucker för tips (och trix), så därför ska ni nu få chansen, ärade blogglovers att ge mig era bästa tips.

Inget är för stort, inget är för litet.

Vet du inte vilket tips du ska välja, välj ett som handlar om te. Eller femton.

Jag hakar ofta upp mig på ord och meningar och roar mig ofta med att klura på hur ord har skapats och vad de bokstavligen betyder.

Efter en facebookstatusuppdatering jag läste för några dagar sen då någon skulle "rätta svenskauppsattser" så funderade jag på det uttrycket.
En uppsatts är väl en sak, men om läraren ändå sitter och rättar allas prov, vad spelar det då för roll att man har pluggat, om alla ändå får alla rätt?
Va? Onödigt...

Ja, och imorse när jag vaknade jag tittade ut på ovädret genom mitt fönster, då tänkte jag på just det.
O-ord är väldigt roliga.
Otyg, i dess bokstavliga betydelse, det är rätt mycket det. Jag är ett otyg, min dator är ett otyg, min stol är faktiskt delvis gjord av tyg, så den är nog inte alldeles  ett otyg, men mina köksstolar är inte ett dugg gjorda av tyg, så de är väl också ena rediga otyg då, antar jag.
Och oväder.
Pippi Långstrump säger ju, det är nog på det där kafferepet, att "vi ska va glada som har nåt väder alls, det är inte alla som har det".
Ponera att hon har rätt, isåfall är det väl de som har oväder och inte vi, vi har väl snarare mer väder än vanligt?
Jag läste just ett blogginlägg om vädret, eller ovädret. Dock var det felstavat till Ovärdret, det tycker jag nästan var mer sant, för nog är det bra ovärt det här vädret...

Jag funderar lite på det här med bloggande.
Jag har hittat ett gäng bloggar jag gillar att läsa, de flesta av dem finns länkade här nere till höger.
Och så tänker jag att jag har hittat ett förhållningssätt till mitt eget bloggande som jag gillar, jag inspireras och mättas av bloggarna jag läser om vartannat.
Men så tänker jag att jag är nyfiken på vad ni gillar, ni som läser här. Vad gillar ni för bloggar i allmänhet och vad gillar ni med min blogg i synnerhet.
Det vore spännande att få lite insikt.

Do tell =)

Den är inte så smaskig, tjyvlyssningen, men jag blev så nyfiken på motiveringen. Den fick jag aldrig höra.

Jag satt bredvid 3 gymnasietjejer på bussen, de diskuterade kommande 18årsdagar och ena tjejen sa att hon inte visste om hon skulle ha fest varpå en av de andra utbrast:
-Det är ju arton! Det måste man fira! Arton, tjugofem bara med nära och kära... Fyrtio, femtio, sextio.. Åttio och hundra.

Varför?