Gnäll.

Okej, jag har mått dåligt i mina dagar, men så här dåligt var det länge sen jag mådde.

Och jag hatar verkligen att gnälla, ändå är det det enda jag egentligen orkar göra.
Suck.
Och förlåt mig, men jag orkar inte blogga om skiten.
Några av mina fina fina vänner har berättat för mig om sina dejter osv. och det gör mig så glad. Det får mig att le. Så berätta gärna bra saker för mig, så jag får in nåt bra i min hjärna. Kanske hjälper det...

[picture a smiley with uppspärrade ögon]

Okej, this is bad.
 
Jag har sura uppstötningar som smakar blod!
Dessa ackompanjeras av en gruesome, excruciating huvudvärk.

Hilfe!

back on track

Hoppas jag.
Efter en riktigt, riktigt, tuff helg tar jag nu nya tag!

the flesh failures

Jag vill blogga, men jag kan inte. Jag vet inte. Jag känner inte.
 
Fast det var en lögn. Jag känner men jag vet inte vad.
Det är nån konstig blandning av bra och dåligt just nu. Vågskålarna balanserar. På nåt sätt. Och vädret hjälper inte till.
Jag har iallafall gått bredvid färdigt nu, börjar jobba på riktigt imorgon, och det känns sjukt bra. Ska som sagt bara ringa chefen och säga att jag vill jobba mer... Och en annan sjukt bra sak är att jag knappt har haft ont i magen alls idag.
Men jag vågar knappt gå och lägga mig, för jag drömmer massa konstiga saker och är nästan lika trött när jag vaknar... Och förkyld är jag dessutom. Det är snart två månader sen jag tränade sist!! Det är skandal!!! JAG VILL INTE VARA SJUK MER NU!!!!
Men jag har fått tid hos sjukgymnast. Doktorn trodde det skulle vara bra för mig. Jag har ännu ej förstått varför ty "det är inte tanken att du (aka. jag) ska gå 10 gånger på en gång, utan kanske en eller två, så gymnasten får lära känna dig, och sen så kan ni ha telefonkontakt när du behöver hjälp", ja-a, jag förstår helt enkelt inte. Men det ger väl sig.

OCH ALLA BOR SÅ LÅNGT BORT!!!   ='(

stomachache

Min mage är dum i höve!

Jag har så ont i magen att jag är yr. Jag kan inte sova på nätterna för magen gör så ont. Övre delen av buken är svullen och gör fett med ont.
Palla....

Fail!

Jag ser på Simpsons, eller åtminstånde försöker. Efter flera minuters "Vi beklagar det tillfälliga avbrottet" började avsnittet igen, men på nåt slags arabiskt språk. Tillbaka till "Vi beklagar det tillfälliga avbrottet"skylten för att sedan få något annat typ arabiskt språk. Sen blev det reklam.



Jag har gått vidare i mitt liv, trots att det efter reklampausen inte blev nåt simpsonsavsnitt alls.
Nu är jag i full färd med att vädra min garderob. Jag har även kommit underfund med att jag bär innetofflor nästan 24/7, förutom när jag ligger nedbäddad i sängen. Jag är lite rädd för vad dessa faktorer gör med min vuxenpoängkvot. Men jag passar på att toppa den idag då jag nämligen ska passa på att vara lite kulturtant också. Vilhelm Mobergs Raskens spelas idag på någon teater i stan (mamma köpte biljetterna) och familjen Linusson passar på att visa sin patriotiska sida. Att med rätta kunna kalla mig Kulturtant är för övrigt något av ett livsmål. Synd att mycken kultur är så tråkig bara =/
Alltnog. Nu far vi.

knarkar'n

Jag tackade nej till jordgubbsdrycken med 2.2 volymprocent. Då bjöd storebror på rot.

Men jag spottade ut den när det började sticka i munnen. Sen kom sura uppstötningar och jag blev trött. Sedan blev jag yr och ljuskänslig. Och fick ont i magen. Jag mår rätt kass, men storebror säger att det inte är nån fara. Han brukar tugga på rötterna när han sitter på föreläsning och har tråkigt. Och han trugade både mamma och pappa att smaka.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tro.

                                                                      

Dock har vi sällan skrattat så mycket som vi gjorde ikväll, I´ll tell you that!

egoists do have more fun.

AJ! Min dag började med att jag vände på vänster tumnagel. Det blev hål i tapeten också, men det ger jag Blanka Vlasic i! (Hah, det är mitt favorituttryck, alla kategorier, men ändå använder jag det jättealdrig...Men det är snyggt.)

Ja, men nu har jag målat på nagellack så det åtminstånde inte syns. Jag låtsas att det heller inte längre känns, det går ganska bra.

Igårkväll hade vi spelkväll i det Linussonska residenset. Vi spelade Alaska. Pappa förlorade. Två av två gånger. Oh yes! Det tog honom så hårt att han har kört containrar med förfrusna fötter hela natten, stackarn. Jag avundas honom dock. Själv slogs jag med Shelob. Och ni som känner mig vet hur mycket jag tycker om spindlar. Även om de är pyttesmå. Usch.
Jag drömde också att aset, kräket, killen jag vart typ kär i hela sommarn, men som jag verkligen inte vill ha att göra med mer, kom på att han var kär i mig, nu när han inte kan få mig, och han var heartbroken, devastated. Jag bemötte honom mycket kallt, och det kändes väldigt skönt. Han har verkligen haft fler chanser än han förtjänat och har inte tagit tillvara på dem, jag förtjänar så mycket bättre! (Lite egoistisk måste man vara, annars mår man inte bra.)
(Jag drömde också att jag var en föredetta klasskamrat till mig, av hankön, som skulle göra slut med den tjejen han var tillsammans med när vi gick i samma klass. Fast det var jag, alltså. För jag var han. Väldigt konstigt.)

Nästa vecka ska jag ringa min nya chef och säga att jag vill jobba mer. Jag har alltså istortsätt blivit headhuntad som assistent /timvikarie till en brukare, och de vägrar nu släppa mig, och har satt press på vår chef att hon ska se till att jag stannar kvar, genom att ge mig tillräckligt med jobb så jag kan försörja mig. Nu är det bara att avvakta och se hur det blir. Men det känns otroligt bra! Och väldigt skönt för egot ;)

Idag ska jag träffa Sam. Honom har jag inte träffat på en månad ungefär, och det är en tredjedel av hans liv. Helt galet. Även föräldrarna ska jag träffa, det blir nice. Och min farbror med fru och eventuellt son aka. kussin då. Ett litet kalas så där, bara för att. Det ska bli mysigt.

Ja, nä, men va tusan. Jag har inget mer att säga, jag bara ordbajsar ju.
Jag spelar spel på Save the world på facebook och tjänar fett med pengar som jag kan köpa millisekunder av forskning för. Det är kul.
Hejdå.

I´ll leave a good taste in your mouth.

Det verkar som att ett och annat har ordnat upp sig. Överflödigt men ärligt smicker på jobbet igår, nya tag med medicinen och glömd planering framöver.

Oh, yes, jobbandet igår gick mycket bra, precis som förväntat. Jag fick lite insideinformation om detaljer som i högsta grad rörde mig och som styrkte mitt ego. Sånt tackar man inte nej till, I´ll tell you. Jag kan dock inte avslöja några betydande detaljer för er pga. tystnadsplikt osv. (Moahahahaahaha)
Men ja, fint det. Jag vaknade i morse men oooont i knät, typiskt dumt. Så ringde U och frågade om jag kan jobba på tisdag 8 da'r och sen tisdagen 14 da'r efter det, och visst kunde jag det.
Nu sitter jag och klurar på att vi, jag och David har utlyst en fantastisk Oktoberfest imorgon, men inte sagt ett ord om planering. Det är ju lite dumt, kanske. Får ta och styra upp det lite, senare.
Nu sitter jag och fryser med tvärdrag genom mitt stoooora rum. Ska stänga snart, men efter nästan 11 timmars sovande luktar det inte nyponros här inne, och tur är väl det. Det hade varit väldigt konstigt.
Well, nu är det dags för dagens första dos av mina fantastiska droppar. "Och dom ska smaka så" sa han när jag köpte flaskan. Och det gör den. Skål!

Det blir bra till slut!

Jag är fullt och fast övertygad. Det blir bra till slut, och är det inte bra är det inte slut än.
 
I morse var jag på Hälsokliniken. Jag mår både bättre och sämre än jag trodde, men nu har jag "fått" mer medicin och även "akutmedicin" så det blir bra det. En kort vända på stan blev det också, en anselig summa lades på pysselgrejer, och fylld av inspiration slog jag in tre julklappar när jag kom hem. Det är nästan roligare att slå in julklappar än att få dem. =)
Nu sitter jag i en stor fåtölj med fötterna upplagda på en mjuk fotpall, med datorn i knät och ser på Elizabeth: The Golden Age på stora feting TV´n. Eftersom pappa är på jobbet så var den ledig. Filmen är lite obehaglig, jobbig stämning, på nåt sätt.

måndag

Mm, det var ytterligare en måndag till handlingarna.
Farbror Doktorn ansåg att det inte finns nån medicin som kan hjälpa mig med min värk, utan jag får räkna med att vara sängbunden av smärta med (tack och lov!) stora, ojämna mellanrum, antagligen resten av livet. Surt, men nu har jag åtminstånde gjort vad jag kan. Vi hade ett väldigt intressant samtal om olika diagnoser och symptom, även saker som egentligen inte rör mig, men som var mycket intressant. Det är ju lite tragiskt, men ändå väldigt gött att många i personalen på vårdcentralen känner mig till namn. Det känns tryggt och fint. Och undrens tid är ej förbi, mina erfarenheter angående primär vården har väl haft en ganska besk smak, men den läkaren jag var hos idag, han är väldigt bra. Han öppnade hela besöket med att säga "Hej, det var ett bra tag sen nu, hur är det med dig?" Ja, det är ju 4.5 år sen jag var hos honom sist, tror jag, men han hade läst in sig och uppdaterat sig i min jounal och hade koll på röntgenbilderna från i våras, och alla remisser jag varit på sen sist. Ja, just nu kan jag faktiskt tänka mig att gå till doktorn oftare, trots att han beordrade blodprov. 5 RÖR!! (Detta var första gången jag genomled blodprov ensam. Mamma har alltid fått följa med och hålla mig i handen, hon erbjöd sig idag när jag funderade på om det skulle bli blodprov, men jag vågade säga nej =) )
Ja, såattehhhh....
Sen for jag in till stan och lunchade med Jenny och hennes handledare. Mycket trevligt, och gott.
Därifrån direkt till nya jobbet för bredvidgång, och det var sjukt nice. Dock vågade jag inte ha med mig mat dit idag (nu vet jag att jag får ha med mat och låsa in den i ett kylskåp där) så det vart inget i magen på 7 timmar.

Jag borde kanske skriva litet mer om hur helgen och sjöviksvistelsen var, men jag orkar/vill faktiskt inte det.
Att beslut har tagits och känslor utmejslats kan jag dock avslöja.

Välan. Nu ska jag fira afton och sova snart, sjukt trött efter förra veckan, och sedan vakna till en ny dag med fantastiska möjligheter imorgon. Med ett besök på hälsokliniken inplanerat. Eventuellt en fika med A, och eventuellt inköp av gymkort, beroende på vad tiden räcker till.
Samt kurera min ömmande rygg. Dagens tips till er, mina vänner - Bär inte Tommy Sten.

update

Mer kommer senare, men lite snabbt kan jag säga att jag är väldigt nöjd med min "turnévecka" och väldigt trött.
Nu är jag off to the vårdcentral för att se om jag kan få med mig lite starka grejer hem.
Sen blir det lunch med J på stan, och sedan brevidgång på nya jobbet! Nice.
Hejsi

Avfärd.

Nu far jag till dalarna och det ljuvliga Sjövik.
Mors!

legache.

En dag i Örebro med strålande sol. Vad passar väl bättre än att gå lite vilse?

Efter en något stark "frukost" (pasta och tomatsås) tog vi Saaben till universitetet. Pelle skulle öva. Jag gick en promenad i solskenet. In mot centrum, det var ju skyltat. Men hjälper det? Nej. Det tog en bra stund, men jag kom fram hurellerhur. Jag hade egentligen inga ärenden, men jag gick och kikade lite, fick hjälpa en mormor med att få barnbarnet att sitta kvar i vagnen, mot sin vilja. Sen skulle jag gå tillbaka. "Universitetet 3,0" proklamerade en skylt. "Perfekt!" tänkte jag, och började gå i skyltens riktning. Jag gick förbi flera skyltar och avståndet sjönk raskt. "Universitetet 2,1" stod det snart, rakt fram så jag gick rakt fram. Länge. Inga skyltar sågs till, så jag gick, rakt fram. Länge. Rakt fram. Lite drygt 1 kilometer, skulle jag tippa. Så fick jag syn på en skylt. "Universitetet 1,9". Jaha? Where had I been?! Nåväl, jag traskade på och mötte till bådas förvåning S på en cykel. Stannade och pratade lite så där trevligt ni vet. Väl framme vid universitetet satte jag mig och läste i en tidskrift jag hade införskaffat, och fick snart syn på J. Ett mycket trevligt återseende!
Ja, efter detta traskande, vad som borde varit ca 6 kilometer men nog blev närmre milen, var mina ben lite ömma, efter flera veckors sjukdom och vila. Men inte nog med detta! O, nej. Efter ett "depåstop" på stadens mest fantastiska pizzeria klev jag hejjigt ur bilen, med ena benet, balanserandes på pizzakartonger och dylikt, och väntade mig ICKE att bildörren skulle slå igen. Men det gjorde den. Det svartnade för ögonen och det tog ca 5 minuter för smärtan att ens börja klinga av.
Hejja på.
Pelle snarkar, jag bloggar och luktar vitlök.
Det är livet.

Kära Örebroare!

Och ni andra också!
Resan, so far, har gått bra och jag ligger på en soffa med en minilaptop och svettas med tårar på kinderna, Pelle sitter vid stora datorn, med håret på ända.

Slay Radio - Mastering Swedish ger vem som helst tårfyllda ögon.
Lägg där till att vi har startat facebooks mest genomtänka gruop ever (har du fått en invite, då är det att du ska skatta dig lycklig!) och att vi har ätit bananklyftor och spanat på Manuel på nätet samt på nakna grannar. Ja, jag tror ni catchar my drift.
Soundtrack - Silverpennies, Liquid Ham, Philemon Arthur and The Dung and so on and so forth.
Ja, käre värld, varför gör man inte sånt här oftare?!


"Ju mer man tränar på nånting och ju mer man vill nånting så finns det ju alltid nånting att jobba vidare på"

And that´s that!

Avfärd

Nu håller jag på att packa ner de sista pinalerna för att sedan styra kosan åt Örebro.
På onsdagkväll anländer jag Avesta - Krylbo.
Jag tar med mig en stor mängd kramar på denna resa, målet är att de ska ta slut.
Så är du intresserad av att få en är det bara att hugga tag i mig någonstans längs min färd, så lovar jag att ha en i beredskap.
Och ni som inte träffar mig denna vecka. Ladda ner tongångar med och från Silverpennies och NJUT!

Ingen kan göra allt...


... men alla kan göra något.
Jag stickar tröjor och skickar dem till Rumäniens fattiga, frusna barn.
Vad gör du?

under över alla under!

Ja, alla som känner mig vet att jag inte är som alla andra barn. Eller esteter, för den delen. Men jag skämms inte för att jag tycker att bland det bästa som finns är att tappa upp ett varmt skumbad, tända massor av ljus och sjunka ner i vattnet med en anatomi- eller fysiologibok. Det är sååå intressant och spännande, så jag nästan...går åt.

Kanske den häftigaste delen som finns i våra kroppar är ju njuren. Jag undrar helt uppriktigt hur någon kan studera detta otroliga utsöndringsorgan och inte tro på en stor och god skapare.
Två ca. 6*12 cm stort organ som hanterar 1500-2000 liter blod per dygn. (Det motsvarar blodmängden hos 300 personer!) Njurarna producerar ca 150 liter primärurin per dygn.
Jag skulle kunna skriva mer om hur njuren fungerar, men det känns lite onödigt att göra det igen, när det redan finns bra grejer att läsa på nätet, så istället ger jag ett länktips.
 http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=19906
Läs och bli upplyst!

karlar, vad ska man egentligen ha dem till?!

Jag träffade mitt ex idag, och han var så konstig. Han betedde sig väldigt illa, jag är så arg och sårad.
Jag orkar inte skriva mer än så om det, men AAARRRGHHHHH! Varför träffar jag bara karlar som beter sig ill?!
Jag förtjänar bättre än så!

Nåja, imorgon ska jag få jobba några timmar på T8, och den 13´e oktober ska jag börja gå bredvid på "nya stället", den brukaren ringde mig idag och sa att han tyckte det ska bli jätteroligt att jag ska komma dit, och hälsade mig så välkommen så, KUL!
(Det är ju skönt att ha nånstans där man är välkommen iaf....)
Om en vecka är jag på sjövik igen efter lite qualitytime i Örebro, jag längtar!!!!

RSS 2.0