skew

 
 
 
Skew socks, i garnet Austermann steps är klara!
Vilken spännande stickning!
Jag förstår fortfarande inte riktigt hur de är konstruerade.
När jag kommit halvvägs upp på foten på socka nummer två mätte jag den mot den första för att se hur långt jag skulle sticka, och upptäckte att mönsterpassningen var kuslig!
Eftersom garnet är ganska omväxlande hade jag nämligen tänkt att jag inte ens försöker ge mig på att matcha ränderna. Så det är tydligen så man ska göra!
Ytterligare ett par varma sockor till samligen, och gode tid va skönt de sitter på foten!

handstickat mot huden

 

mardröm

 
 
Jag tittar inte på skräckfilm. Jag pallar inte. Det kryper in, innanför skinnet och det roar mig inte att må kass.
Helt enkelt.
Idag har jag youtubat kortfilmer som lights out och smiling man, och ja, de kröp innanför mitt skinn.
Det är obehagligt ett bra tag. Jag såg mig över axeln, kollade bakom sätena i bilen.
Men det som inte går att skaka av sig är värre.
Idag träffade jag en kollega som råkat illa ut. Armen i gips, ca 8 stygn i huvet, blåslagen.
En motdemonstration mot svenskarnas parti.
Ingen kan vinna på inskränkthet, våld och rädsla. Ingen. Alla blir vi förlorare när våld får råda.
 
Jag kan inte skaka av mig obehaget. Det är bra, i teorin. Men inte för nattsömnen. Eller humöret.
Mardröm.

pin striped socks med afterthought heel

 
 
Det första "riktiga" stickprojektet jag gjorde var raggsockar.
Det blev tre sockor innan det första paret var klara för användning, min stickfasthet förändrades drastiskt under allra första sockans tillblivelse.
Nåja, poängen jag vill nå är att jag hade stickat häl, med hällapp och kil, innan jag förstod att "det skulle vara nåt svårt". Inte ett dugg svårt faktiskt, men så där är det ju. Man får för sig att saker är svåra och då blir de oöverstigliga.
I alla de amerikanska stickpoddarna jag lyssnar på talas det om afterthought heels och att de är bättre än heelflap heels på alla de sätt och vis. Nja, det dääär verkar krångligt, tänkte jag. Och vågade således inte ens testa.
Tills jag bara bestämde mig för ett par veckor sen.
HAH! Inte ett dugg svårt nånstans!
Eller jo, det var det där med att sy ihop de sista maskorna med kitchner stitch. Men nån utmaning ska det ju vara också.
Så - det blev ett par pin striped socks i ett hysteriskt garn. 
Hur själva istickshälen går till får du söka reda på nån annan stans, eller så visar jag en annan gång.
Nu ska jag fixa lite mer te och fortsätta läsa arbetsplaner, lunchen är slut.

hej

 
Hej!
Jag har inte blivit uppäten eller bortrövad.
Jag har det bra.
Nu sitter jag har med galna, färgglada sockor, te och stickvideopod. Klart jag har det bra!
Imorn sjunger vi Oslo Gospels Gloriamässa med kören, Öxnehaga kyrka kl 17, dyk upp!
Det kommer bli grymt.

Har du det bra?

Sprig

 
 
I min (blogg)tystnad har jag stickat på en liten tröja.
En tröja som heter Sprig, närmare bestämt.
Jag har stickat i drops cotton merino.
I mönstret stickas ärmarna lite längre än till armbågen, jag gjorde dem längre.
 
Jag är mycket förtjust i min fina sprig!
Hurra!!

ehm, tack?

Idag gjorde jag en jobbspelning tillsammans med min kollega, och jag fick sjunga ett par sånger, på uppmaning av publiken. Kul :)
Efteråt kom en dam fram och oh:ade och ah:ade och åh, vilken vacker röst!
"Jag måste bara få fråga" sa hon "hur gammal är du?"
Jag är 27, svarade jag.
Damen såg... besviken ut...
"Jag trodde du var yngre.... men.... du har fortfarande en fantastisk röst"
 
Ptja.. ehm.. tack?
Åldersnoja, jag?...
Lite kanske...
Tack så mycket. Tack.


 
 

blah blah

 
Hej fina ni.
Förlåååååt, jag har inte glömt bort er!
Det är bara väldigt mycket.
Jag är vårtrött, eller nåt. Sjukt trött, värkig. Och väldigt mycket tankar och känslor. Ojojoj...
Och inte helt lugnt på jobbet, stoooor omorganisation på gång och det känns som att jag inte har nån fast punkt att sätta ner fötterna på. Jag behöver ta ett par djupa andetag, men jag hittar ingen luftficka.
Det är inte superbra stämning... Och jag vill inte skita ner bloggen. Och jag orkar inte riktigt skrapa ihop inspiration till trevliga blogginlägg. Och det får faktiskt vara okej!
Det är okej att känna, det är okej att säga vad man känner och det är okej att skita i det ibland. Också.
 
Livet...
 
Ptja. Några bilder från veckan. Rätt mycket garn. Skönt.
 
Hoppas ni har det bra!!
 
 

Follow on Bloglovin