diagnos
8 timmar mellan frukost och lunch är inte helt okej.
Jaha, så det första jag gjorde när jag vaknat imorse var att ringa vårdcentralen.
Efter samtal fram och tillbaka, teknikstrul i receptionen och en stunds nötande på väntrumsmöblerna fick jag träffa farbror doktorn. Han klämde lite på foten och ställde lite frågor, sedan utbrast han "Men du!!" och tittade upp med det största leendet med en tuch av lätt förvåning "jag tror det är en fraktur!"
Jaha, så förklarade han lite och berättade om ett liknande fall igår och skickade sedan iväg mig på akut röntgen. I väntan på bussen dit tog jag mig frihet att läsa raderna han skrivit ner och skickat med mig. 2 saker fick mina mungipor att höjas markant.
Nr.1 - "snubbeltrauma". Hahhahaha. Ja, så heter det. Snubbeltrauma... Hihihi
Nr.2 - meddelandet avslutades med "tacksam för strålande undersökning". Hah! Killen har humor.
Gött!
Nåja, jag tog mig till röntgen och fick där veta att vid akutröntgen får man snällt räkna med två timmars väntetid.
Jahaja. Plåtarna togs och jag satt på min stjärt.
Sen blev jag skickad till akuten. Och där satt jag. På min stjärt. Jag hittade två automater. En med varma drycker och en med olika slags socker i. Jag slog till på en chokladbit och en mugg varm blåbärssoppa. Jag åt dessa medan jag satt på min stjärt. Ja.
Sen blev jag uppropad och inskuffad i ett rum märkt "Gynekologi - undersökning".
Hmmm...
Ja, där inne satt jag, på min stjärt, i nästan en timme, blev påhälsad av en dam i 70årsåldern som skulle gipsa armen men inte visste varför och som förklarade att "man måste ju passa på och se sig omkring lite", varför hon hade klivit in i "mitt" rum, alltså.
Sen kom en ung, stilig läkare och sa "vad har du hittat på då?" precis lagom så där, sarkastiskt nedlåtande.
"Jag var dum nog att försöka mig på att gå i en trappa" svarade jag.
"Du borde tagit hissen... Får jag se på härligheten"
Ja, så klämde han lite också, inspekterade mitt misstänkta nedsänkningshematom och visade mig sedan röntgenbilderna.
Jodå, så atteeehhh.....
Metatarsalben 3 är rätt och slätt av. Och ja, jag var tvungen att kolla upp benets namn i min anatomiska atlas när jag kom hem.
"Räkna med att ha ont i 6 veckor, belasta till smärtgränsen, undvik ipren,
vill du ha kryckor?"
Jahja. Det är ett sätt att spendera 5 timmar. På sin stjärt.
Jaha, så det första jag gjorde när jag vaknat imorse var att ringa vårdcentralen.
Efter samtal fram och tillbaka, teknikstrul i receptionen och en stunds nötande på väntrumsmöblerna fick jag träffa farbror doktorn. Han klämde lite på foten och ställde lite frågor, sedan utbrast han "Men du!!" och tittade upp med det största leendet med en tuch av lätt förvåning "jag tror det är en fraktur!"
Jaha, så förklarade han lite och berättade om ett liknande fall igår och skickade sedan iväg mig på akut röntgen. I väntan på bussen dit tog jag mig frihet att läsa raderna han skrivit ner och skickat med mig. 2 saker fick mina mungipor att höjas markant.
Nr.1 - "snubbeltrauma". Hahhahaha. Ja, så heter det. Snubbeltrauma... Hihihi
Nr.2 - meddelandet avslutades med "tacksam för strålande undersökning". Hah! Killen har humor.
Gött!
Nåja, jag tog mig till röntgen och fick där veta att vid akutröntgen får man snällt räkna med två timmars väntetid.
Jahaja. Plåtarna togs och jag satt på min stjärt.
Sen blev jag skickad till akuten. Och där satt jag. På min stjärt. Jag hittade två automater. En med varma drycker och en med olika slags socker i. Jag slog till på en chokladbit och en mugg varm blåbärssoppa. Jag åt dessa medan jag satt på min stjärt. Ja.
Sen blev jag uppropad och inskuffad i ett rum märkt "Gynekologi - undersökning".
Hmmm...
Ja, där inne satt jag, på min stjärt, i nästan en timme, blev påhälsad av en dam i 70årsåldern som skulle gipsa armen men inte visste varför och som förklarade att "man måste ju passa på och se sig omkring lite", varför hon hade klivit in i "mitt" rum, alltså.
Sen kom en ung, stilig läkare och sa "vad har du hittat på då?" precis lagom så där, sarkastiskt nedlåtande.
"Jag var dum nog att försöka mig på att gå i en trappa" svarade jag.
"Du borde tagit hissen... Får jag se på härligheten"
Ja, så klämde han lite också, inspekterade mitt misstänkta nedsänkningshematom och visade mig sedan röntgenbilderna.
Jodå, så atteeehhh.....
Metatarsalben 3 är rätt och slätt av. Och ja, jag var tvungen att kolla upp benets namn i min anatomiska atlas när jag kom hem.
"Räkna med att ha ont i 6 veckor, belasta till smärtgränsen, undvik ipren,
vill du ha kryckor?"
Jahja. Det är ett sätt att spendera 5 timmar. På sin stjärt.
Kommentarer
Emma säger:
Stackars lilla Maja... kan vi göra något för att underlätta så hör av dig! Önskar att vi hade varit med och hållt dig sällskap på sjukhuset. Kram
Trackback
