sjomajlin

Det slog mig i söndags, när jag satt och monterade syskonkaninen - att jag kan.
Jag kan!
För bara nåt år sen var jag lite sur och bitter på folk som kunde. Alltså, som bara kunde hitta på en grej, och sen göra den, efter eget huvud, och få exakt det resultat de var ute efter.
Jag som knappt ens kunde följa ett mönster.

Men jag tragglade på. Följde mönster efter mönster och lärde mig hur saker hänger ihop och blir.
Sen, utan att ens tänka på det började jag ändra i mönstrena, där jag tyckte att det inte stämde. Jag hade idéer om att det blir bättre om jag gör så här.
Jag hade idéer om vad jag ville skapa och utgick från nåt mönster som var i närheten och la själv till.
Och sen orkade jag inte ens leta på nåt mönster, utan hittade bara på själv.
Utan att jag riktigt märkte det själv.

Som med mysarna. Jag såg en bild på nätet och tänkte "det där kan jag också, fast jag vill göra så här istället".
Första blev inte så jättebra, så till andra ändrade jag lite. Och sen lite till, och lärde mig lite mer.

Man lär när man gör.
Övning ger färdighet.
Plötsligt händer det.

Hurra!!