(c)ouch...
En av de saker som gnager mig mest these days är att jag inte får plats med soffa i min lilla skokartong till lägenhet. Om jag ska bjuda hem folk i plural får de antingen stå på led eller sitta uppradade i min säng. Det känns inte helt okej, jag vill kunna parkera mina gäster i en soffa.
Men jag får inte plats med nån soffa.
Hade jag varit nån annan, hade jag nog fått plats med en soffa, though...
Ouch...
hjälp...
Åh, vad jag saknar en riktigt god natts sömn.
myggbett...
Jag vet!
Up Yours!
hurra
Verkligen!
Dock är jag så jädra sämst på att äta frukost när jag inte ska iväg, så sämst att klockan kan bli hur mycket som helst innan jag petar i mig nåt, sen undrar jag varför jag har ont i huvet och magen och mår illa hela kvällarna och nätterna... hmm...
Jag har i smyg tänkt att detta ska bli sommarn då jag skaffar mig självdisciplin nog att äta frukost inom en timme efter jag klivit upp.
Jaha... så här sitter jag, läser bloggar och smörjer benen... Som vanligt...
Suck...
Eller jag menar, Hurra för sommarn!
fredag....
Sällan har jag varit så förtjänt av en lång och ledig helg.
Vilken slitig vecka!
Men ack. Imorgon blir det väl så där 12 timmars arbetsdag. Tidig morgon för konfirmationshögtid på söndag.
Och sen drar nästa vecka igång. Kortvecka, säger du, nej, säger jag, jag jobbar på som vanligt. Men långhelg, ledig måndag på det, säger du. Nej, säger jag, jag jobbar på som vanligt.
Åh, verkligen sämst tur med schemaveckorna kontra röda dagar i år. Extra pengar, säger du, ja visst, säger jag. Jag behöver dem egentligen inte. Jag lever ett enkelt och asketiskt liv.
Säger jag.
I protest har jag borstat ut mitt hår.
God natt
backspegel
Jag skötte dock jobbet utan sjukskrivning, mot inrådan från primärvården.
Vad är det som får mig att tro att jag klarar det bättre denna gången?
Det faktum att jag redan har jobbat lika mycket övertid som jag gjorde under förra året sammantaget?!....
Nä, jag vet inte hur jag ska ta mig upp ur gropen jag grävt mig...
att orka...
Den här terminen har jag inte alls jobbat 90% som det står på papprena, utan snarare 110%...
Inte så konstigt att jag har varit väldigt trött, kanske...
Denna vecka bjuder exempelvis på 18 timmars extrajobb. Och så är det konfirmationshögtid. Och jag ska skriva och hålla ett tal. Utöver det har jag planerat att orka med matlagning, städ, tvätt, motion, sömn...
Jag vill inte vara överdramatisk, men för tillfället känns det som att jag står inför en slät, lodrät klippvägg.
Igår tog jag mig an mina paprikaplantor, planterade om i hur många byttor som helst.
Idag började jag dagen med att välta ut två av dem.
Jag vill återigen inte vara överdramatisk, men det faktum att jag inte la mig ner och grät förtjänar jag tamefaktiskt en medalj för!!
På tisdag, när jag förhoppningsvis att överlevt detta, har jag en lång och ledig eftermiddag, då ska jag fira.
Men jag kan inte komma på nåt bra sätt att fira på...
Jag behöver hjälp...
Paprika anyone?
Jag har lika mycket till i mitt sovrum.
(Och massa jord på golvet...)
måndag....
Bra dag...
dessa drömmar
Jag står på kanten, jag hoppar i, men lyckas inte klyva vattenytan utan blir liggande på ytan eller glider iväg som på is. Jag blir blöt, som om det vore vatten under mig (daaaah!.. jag menar att det är alltså inte som att det är något mellan mig och vattnet).
Jag fattar inte grejen.
Vad är det jag känner mig så misslyckad med att jag ofta drömmer att jag misslyckas med något så simpelt som att hamna I vattnet och inte bli liggande uppepå?!
Jag fattar inte...
trött
Ta en förkylning, lägg på pollenallergi och toppa med en högljudd åsknatt.
Jag vill inte vara den som gnäller, men jag är ganska så trött faktiskt.
Och imorn har jag en helt vansinnig arbetsdag.
Och ilande tand på det.
snorsnorsnor
Aaaaatschoooo!
tumme ner
Det gick inge bra att springa idag. Inte ens med bullerbyhus på tröjan.
Får man skylla på träningsvärk, eller är det fegt?
(Operation beach 2025 är i fullgång...)
jag känner mig smutsig!
Jag har full respekt för att vi alla har olika intressen och erkänner att jag också kan tycka att det är lite roligt att titta på alla gamla raggarbilar som rullar runt på qruisingrundorna. Och ja, jag har varit uppe på flaket vid a6 och tittat på turbonissarna som bränner gummi också.
Den påsken jag själv fick spendera delvist på lasarettets röntgenavdelning förgylldes något av de smått berusade ungdommarna som hade väldigt roligt åt en väns dåliga alkoholtolerans på balansen vilket resulterat i en bruten arm.
Men allt detta kissande, det uppskattar jag inte alls. Mamma satt för ett par år sedan kvar i bilen när pappa och jag stod utanför och spanade på bilar. En förfriskad medelålders herre tyckte att rakt framför vår bil var ett utmärkt ställe att kissa på. Och där satt mamma förstummad.
Kiss, kiss och åter kiss.
Jag var nyss ute på kvällspromenad, tänkte att jag kunde gå runt munksjön, vilket delvist är snudd på genom centrum, för att ta del av kvällslivet.
Inte nog med att jag höll på att svimma på grund av syrebrist till förmån för kolossala mängder avgaser på munksjöbron så har jag tappat räkningen på hur många kissare jag tvingades se. Karlar som smyger bakom containrar och hus och råkar missa att det går en gångväg på andra sidan, det må väl vara en sak, men karlar som fullt medvetet ställer sig på kanten av gångvägen och pinkulerar... Där har vi passerat någon form av gräns.
Nåja, jag höll masken, harklade mig inte ens, och gick förbi. Nej, jag svarade inte ens på "oj, hej bruden!"
En bit fram såg jag två mystiska ljusa fläckar i skymningen.
Johoodå, mycket riktigt, där satt två flickor, i jämställdhetens namn och urinerade i godan ro. En halvmeter från gångvägen mittemellan två gatlyktor.
Det som dock stör mig mest är att det är jag som känner mig smutsig.
Jag tar en dusch.
förvirringen personifierad.
Jag är så förvirrad. Mycket värre än vanligt.
Härom morgonen hittade jag inte mina nycklar. Jag har slarvat bort nycklarna en gång i mitt liv och aldrig, aldrig, glömt nycklarna i dörren. Men i måndags var det till slut enda möjliga stället och mycket riktigt. Nycklarna satt i låset på andra sidan lägenhetsdörrn.
Imorse gick jag upp och ut i köket precis som vanligt. På med radion och på med tevatten, sedan in på toa.
Det är rutin. Efter morgontoalett och påklädning gick jag till köket igen och hällde upp mitt tevatten, ställde på bordet och fixade med övrig frukost. När jag satte mig slängde jag i en tepåse och gav mig i kast med att äta en apelsin, som ju kan ta en liten stund.
Det var så konstigt, tet drog liksom inte. Det hände ingenting, så när apelsinen var slut satt jag och mocklade lite med tepåsen för att få nåt att hända, men fortfarande ingenting. Det gick ett par förvirrade minuter sen kom jag på att jag nog hade glömt att koka tevattnet.
Vad tusan!?
Låt vara att jag brukar vara förvirrad, men det handlar nästan uteslutande om nån slags social förvirring, jag har full koll annars. Inte särskilt pedant, ty ett geni hanterar kaos. Min hjärna har drabbats av dimma.
Som om det inte vore nog med att jag håller på att bli tokig så blir jag tokig dessutom!
På vädret. Och våren. Allt grönt. Och alla dofter!
Björkarna har slagit ut! Och rönn och sälg. Och se så många blommor som redan slagit ut på ängen!
Jag blir tokig!!!
Och så har jag ytterligare ett förvirringsmoment i mitt stilla sinne.
Har ni slutat läsa här eller är det blogg.se som har slutat ha fungerande statistik?
. . .
Install Beach-figure 2011. Wait ...
█░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░░
System error, please try again for next year
skitdag!
Jag är på sånt jädra dåligt humör idag.
Då blir jag den uslaste version av mig själv som tänkas kan. Snål och ogenerös och otrevlig och hemsk.
Så hemsk att jag tillochmed kletar målarfärg på en fiol!
Dock är det skitfiolen som inte går att spela på, inte den dyra finfiolen. Så hemsk skulle jag aldrig vara.
Hoppas jag.
hata spotify!!!
Jag har gratisvarianten med massa reklam. Reklamen är i dubbla volymen vilket i sig är väldigt irriterande. Om man då stänger av ljudet i datorn när det är reklam, då pausar reklamen tills man sätter på ljudet igen.
Men stänger man av ljudet mitt i en låt så fortsätter låten att rulla...
Så uträknat....
money, money, money
Lyxfällan...
På senaste tiden har jag plöjt tusentals avsnitt av lyxfällan. Känns det som.
Jag har aldrig haft nån ekonomisk kris eller ens knipa. Men ändå har jag en nu en mer eller mindre konstant klump i magen och oroar mig. Så himla ovärt!
Jag och csnlån och billån och de gnager mig nåt förskräckligt...
Urk...
