sjomajlin

 

Det här borde inte vara tillåtet....

Att det ens går att förstöra något så vackert så här brutalt....

 

Jag borde klippa mig, klä på mig, bädda sängen, handla mat, öva piano.

Skitväder...

Jag tror jag har feber.
Min hals är svullen. Och slemmig.
Och it´s official, jag har gått upp de där fem kilona jag gick ner i våras.
Jag ansträngde mig verkligen, och var så glad över resultatet, sen åkte jag på en överträningsskada i höfterna och... ja... börjar nu som först bli bra igen.
"Ja, men då är det väl bara att ta nya tag nu då?"
Jo, man kunde ju tycka det. Jag har dock hört att det inte är så bra att ägna sig åt träning med virus och feber i kroppen, och min erfarenhet säger mig att det lär dröja tills fram i april nån gång innan jag är fit for fight igen, om hösthälsan börjar så här tidigt...

Ja, jag är på ett utomordentligt dåligt humör, och ja, jag har inga förhoppningar om att det kommer vända any time soon.

skit på er....
(nej, det där menade jag inte....förlåt)

Det jag inte vill, det gör jag.
Det jag vill, det gör jag inte.
Idioti...

 

Jag tänkte att jag skulle skriva om hur skön en kvällspromenad i fleecejacka och foppatofflor kan vara.
Sen kom regnet.

 

Dagar när teburkarna inte vill stå kvar på hyllan ens till frukosten är uppäten...

 

Jag sitter halvnaken och svettas vid datorn, ser på SATC och dricker te. Jag sov nästan hur många timmar som helst i natt, eller åtminstone nio, och sen sov jag middag i ungefär tre timmar efter jobbet idag, och ändå får jag nästan bita mig lite i läppen för att inte somna här på stolen.
Halsen är mystiskt tjock, näsan läcker, pannan är varm och magen är öm.

Och till följd av två nästan helt stillasittande dagar har jag ont i ryggen/ryggslutet till följd av inklämda nerver. Tror jag.

Jag är så konstigt rastlös och gnyr omedvetet när jag...öhm.. ja, mest hela tiden, egentlign.

 

Jag vill vara frisk och bryta mönster.

Nu trillar alla aktiviteter igång och jag känner mig lite instängd.
Jag gillar scouterna och kören och jobben, men jag hatar att vara inrutad.

Och ensam. Jag hatar att vara ensam.

Vart träffar man nya vänner om man är närmre 25 och inte riktigt tror på det här med högskola och definitivt inte tror på krogen?

 

Migrän kunde vi väl fått vara utan?

Jag är lite stel i kroppen idag, lite lätt...
Och så sov jag knappt i natt.
Och tidig morgon imorn.

Det får gå, det är inget att diskutera, men kreativiteten och sånt, får inte riktigt plats.

Tillåt mig återkomma.

Lite så här idag...

I takt med att tröttheten övermannar mig rinner kreativiteten ifrån mig.
Jag åkte på att jobba idag, och imorn, wich means tidiga morgnar, wich I´m no good at.
Så när jag kommit hem från jobbet idag och ...ja... vegeterat i brist på energi till annat tänkte jag att det kunde vara klokt att ta en liten avslappningssession på spikmattan. Sagt och gjort, bar överkropp (under filten och täcket alltså), på spikmattan och en bra tidning. Sen vaknade jag, inget blod och ingen känsel i händerna, och en lätt svidande känsla i ryggen. 40 minuter senare.
Och ja, jag vet att 40 minuter inte är så mycket för endel. Men jag får så ont i skinnet (jädra myalgi...) så jag klarar max 15 minuter på spikmattan. If I´m awake that is... seemingly...

Och nu, lagom till jag skulle gå och lägga mig insåg jag, tackochlov, min brist på matlåda med innehåll. Hellre nu än i mornbitti, I may say.

och så har jag visst tvätt i maskinen också....

Jag har en lårkaka på insidan av vaden, och en växande dito på rumpan.
Det är farligt med tåg och Liseberg.
Men kul.

Why does one minus a plus one feel like it adds up to zero?

 

Bra grej är att minnas vart man lagt den dära spikmattan,

alternativt inte delvist täcka över den.

Alternativt lära den läsa texten på min tröja?...

Jag jobbar och är rastlös. Den bästa lösningen jag har är att vanka av och an på balkongen. Den är tolv steg lång och tre steg bred. Heja.

31 grader i sovrummet är inte okej.
Inte när jag försöker sova...

älskar att komma hem efter en vecka och hitta soporna jag glömde ta ut...

När hantverkar´n kom tillbaka efter ett par timmar så påpekade jag att toastolen stod och rann och att golvbrunnen i duschen inte gjorde det. Att vattnet inte rinner undan alltså.
Han muttrade ungefär lika surt som han gjorde om det igår, men då hoppade jag på värden som sa åt honom att han fick göra vad som behövdes.
Men det ska han komma tillbaka imorn och göra, sa han. Han behövde tydligen en svets. Fast sen kom han tillbaka ändå och sen vart toan tyst iallafall.
Ja, ingen sovmorgon imorn heller, alltså.
Det kan det ju vara värt, men det är lite surt så här på min semester, och med så pass dåligt väder att jag faktiskt kan vistas i sovrummet efter 8 på morron.
Nåja.
Kul också att när hantverkarn väl var klar i köket så fick jag börja med att städa upp efter honom. Det hör väl förvisso till vanligheterna. Men sen fick jag fixa ett rör som droppade så jag hade en mindre sjö i skåpet. Och sen fick jag också lov att såga ur hyllorna i det skåpet eftersom han satt dit ett nytt rör.
I min verktygslåda finns bara lillebror figursåg ur sågfamiljen. Som sedan tidigare har ett tämligen böjt blad. Det lät jag inte hindra mig.
Efter ett par minuters furiöst (är det ett ord?) sågande passade hyllan och jag hade så ont i sidan av ryggen att jag knappt kunde andas, fick vackla in till sängen och lägga mig och vila för att alls kunna andas. Jag somnade men det gick inte över.
Och så regnar det.
En riktigt härlig dag, I´ll say....
Not.