sjomajlin

Jo, jag tänkte på det, det blir sällan bilder på mig här, och det är ju faktiskt en blogg om mig.
Och när det väl blir bilder på mig är det oftast gamla bilder.
Så jag tänkte ge er en sån däringa "dagens outfit"

Att handla på maxi iförd regnställ och lukta brandrök... Ja-a, varför inte?
I kvällens regnrusk var vi ute och eldade med scouterna, det blir ju knappast bättre än så alltså.

Innan dess for jag och storebror hem till mamma. Storebror låg på kökssoffan och läste en svår bok på engelska, mamma och jag satt uppkrupna i varsin fåtölj och tittade på Hemsöborna.
Sen kom pappa hem och så åt vi kvällsmat. Hela familjen. Eller ja... Den familjen alltså. Familjen är ju utökad med  storebrors fru och son nu. Så klart.

Jag trodde att jag skulle ha fullt upp från tidig morgon till sena kvällen idag.
Men så blev det inte. Ju.
Jag klev hem till mamma och bad henne steka pannkakor till mig efter jobbet, och sen fick jag skjuts hem.
Trevligt.
Hem till cellon. Jag glömmer ofta bort hur gött det är att spela cello. Men rätt vad det är så kommer jag på det igen...
Det är så... gött....

I måndags var jag ute och gick lite, så plötsligt insåg jag att jag tryckte ifrån med tårna även med högerfoten!
Tjoho! Det går i typ 10 sekunder i taget, sen behöver musklerna få vila. Hela min kropp är ju så van vid att halta vid det här laget.
Men jag är på väg åt helt rätt håll, det känner jag i magtrakten.
^^

Igår cyklade en man omkull på gatan utanför mitt hus. Väska, mobiltelefon, spräckta glasögon och ringklockan låg utspridda på vägbanan, han var lätt förvirrad och benen bar honom inte riktigt. Det rann och droppade blod om honom. Ett jack över ögonbrynet, ett stort jack över näsan som var väldigt krokig (jag vågade inte fråga honom om den brukar vara det... men den svullnade upp riktigt ordentligt på nån minut, så jag tror inte det...), det rann en blodil bakom örat och ena armen och handen var lilaspräcklig.
Men han skulle bestämt cykla hem. Borta vid lampladan. Det är en bit.
En vänlig kvinna kom med bilen, hon hade sett honom från rondellen och kört och vänt, och erbjöd sig att skjutsa upp honom till Ryhov, men han skulle bestämt hem först och ville absolut inte ha skjuts dit heller.
Vi fick säga åt honom flera gånger att det fortfarande rann blod från hans ansikte och han torkade med en handduk. Rätt var det var sa han " M, tack.." och försvann iväg på sin cykel.
Och ja, jag förstår att han gjorde det, faktiskt, man känner ju sig SÅÅÅ dum när man cyklar omkull och främlingar dessutom försöker vara hjälpsamma...
Den vänliga kvinnan satte sig i bilen och for efter.
Ganska så obehagligt att se.
Ur det själviska perspektivet är jag mycket glad att han hade hjälm. Jag hade inte velat behöva se honom efter den vurpan annars...
Detta ger mig vatten på min kvarn, jag vill verkligen inte cykla utan hjälm...

Nåja.
Idag på morgonen cyklade jag inte utan hjälm heller, jag cyklade med hjälm.
Till kontoret för att träffa chefen på ABF.
Nu har jag en 6månaders  provanställning som (förutsatt att allt flyter på) går vidare in i en tillsvidareanställning på ungefär 65%.
TJOHO!!
Efter det mötet cyklade jag hem igen, och lade mig att sova, istället för att fara till Huskvarna och gå på frukostmöte och diskutera viktiga frågor. Och eftersom jag lade mig att sova stängde jag ju av mobilen, så inte kunde de andra nå mig heller.
Jaja, så kan det gå.
Nu har jag ätit toknyttig lunch och druckit en stor mugg grönt te.
Jag ska ta en trudelutt på cellon, sen iväg och jobba lite, aka. promenera från Ö-haga till Hva centrum.
Inte så tokigt alls i detta vädret, må jag säga.

Ha en fin dag, vettja!

Idag har jag:
funderat på alldeles för eländiga saker.
promenerat alldeles för långt med min stackars fot.
bränt vid min mat och således fått slänga en massa.
legat och vilat och gråtit.
spelat cello.

It´s just one of those days....

På seglats.

Några av scoutledarna gav sig idag, med stort mod ut på vättern i sällskap med Bobbo och Bertil.



Av erfarenhet kan jag meddela att kjol inte är det bästa seglarplagget...
Men jag var glad ändå. Till att börja med =P


Det började lugnt och fint och solen sken på oss.


Vi turades om med styrandet. Min storebror hade skepparskägg.

Men vättern är de snabba skiftningarnas sjö.


Johanna höll i sig för glatta livet.


Fast egentligen kändes det så här...
Jag brukar inte bli så sjösjuk. Iallafall inte särskilt illamående. Jag tycker att det är väldigt obehagligt när allt rör sig bara... Att inte ha nån fast punkt. Jag far väldigt illa av det.
Idag mådde jag dessutom riktigt illa. Och det i kombination med att bli överspolad med iskallt vatten och lätt kramp i axeln och väldigt vänliga medmänniskor som frågade hur det var fatt (vilket ledde till att jag var "tvungen" att svara och inte kunde fokusera tillräckligt) gjorde att jag fick en lätt panikattack. (Usch, varför, varför, skämms jag så gruvligt för att jag får dem?...)
Men det går ju liksom inte att stanna och kliva av. Jag är inte särskilt klaustrofobisk, men nåt åt det hållet var det som grep tag i mig idag.
Nåja... Jag fick hjälp att byta kläder eftersom mina händer inte riktigt löd, och efter ett tag med varma, torra kläder och en rosa fleacepläd så var livet åtminstone lite trevligare.


Då passade storebror på att smygfota mig, men jag märkte't.

Efter lite mat och några steg på fast mark styrde vi kosan hem igen, jag fick styra och då gick det väldigt bra. Både för båten och för mitt ...hum?..  psyke?
Det handlar ju om att man måste vara väldigt fokuserad, och det är man när man styr.

Vi var ute ungefär 7 timmar, avverkade ungefär 5 mil, hade en snitthastighet av 7 knop och vinden var byig men låg mellan 12 och 15 sekundmeter.

På det hela taget en fin dag.
Jag tycker ändå om, på nåt vis, att testa mina gränser. Lära känna mig själv...
Ja, jag är nöjd.
Och nu är det storstädat också.
Jag trodde att jag bara skulle plocka undan lite, men Ella fick mig på andra tankar.
Bra dä!

Ett inlägg om komplimanger och jugoslaver.

Men låt oss börja lite tidigare.
Idag rastade jag cykeln lite. Med 19 stycken femhundralappar i ett vitt kuvert i fickan. För att betala bilen.
Jag slank inte helt obemärkt in i receptionsområdet på skatteverket, vinkade till herrarna bakom disken och väntade sedan på klicket. Sedan gjorde jag en tavla. Jag trodde att dörren till besöksrum två var en tung dörr att öppna. Det var den inte. Alls, faktiskt.
Ja, och för att reda ut eventuella frågetecken, så nej, jag köpte inte bilen av skatteverket. Jag köpte den privat av en anställd på skatteverket och därför var det smidigt att göra överlämnande av nycklar och så vidare där. Inga skumma affärer alltså.

Hm, jo, sen var det ju så att hela jobbet skulle på galej. Eller...
4 assistenter och 1 brukare och 1 chef for hem till den 5e assistenten på en försenad 60årsfestlighet.
Och o, så trevligt det blev.
Chefen gled in och började ösa komplimanger. "O, så snygg du är i håret".
Gång efter annan. Hon fnissade och tiggde cigaretter och smusslade med snuset.
"Du ser ut som... vad säger man på svenska?... Kvinnorna på tavlorna. Mona Lisa."
"Om man kan historia skulle du passa i romantiken. Är du sån privat?"
"Oh, va snygg du är."
Ja-a... vad säger man?
Jag blev så generad att jag var tvungen att svepa ett glas med kolsyrat flaskvatten!

(Tilläggas bör kanske att min chef nog är den bästa chef man kan ha. Ingen skugga skall falla över henne på grund av detta blogginlägg.)

Nu sitter jag här, med en stor mugg te. Citron och youghurt med färgen grönt.
Fina grejer.
Men strax skall jag inta horrisontalläge i min säng, imorn klockan tio kastar vi loss från Huskvarna hamn.
Skepp ohoj!

Huvaligen, vilken dag. Jag är genomsvett, arg och helt slut.

Början av dagen har jag redan berättat om. Sen har det fortsatt. På "lunchrasten" låg jag på golvet i mitt kök och flämtade av mensvärk... Huvaligen... Sen vad jag iväg på jobb igen på eftermiddan, det gick bra men tar energi. Kom hem, kokade soppa, satte en bröddeg. Pratade massa i telefon fram och tillbaka.
Sen plockade jag upp storebror och for till Huskvarna för att lämna en bok till hans klasskompis, sen åkte vi upp på berget och ut i skogen. Sen kastade vi livlina, byggde filtbårar och bar broder benbrott. Och eldade. Och bråkade med scouterna.
Det var nice.
Ungefär halv tio var jag hemma igen. Dags att baka ut brödet och städa... Suck...
Helt slut.
Men brödet blir fint, tror jag.
Jag bakade det med torrjäst och vassle och rödbetsavkok.
Grisrosa bröd, alltså.

 

Om man kan, så varför inte, jag frågar VARFÖR?!

Ja...
Så har jag satt upp två plancher i min hall. De låg, i en stor bunt, på en vind i torpet vi arrenderar, när vi "flyttade" dit för en massa år sen.
Synd, men också charmigt att de är lite skabbiga...

En doft av salt och tobak.

Idag har jag kört skitmycket bil och gjort nåt dumt med foten så den är skitöm.
Och blivit skitarg. Och skitpepp på att säga skit om allt. Eller inte... Blir så bara...
Och så har mitt smör möglat...


Läser ni nåt på 365jkpg eller?

Idag vaknade jag av att en främmande kvinna klev in i min lägenhet och in i mitt sovrum.
Lite läskigt, faktiskt.

Nåja. Nån timme senare hade jag inte ett trasigt sovrumsfönster längre.
Slutet gott, allting gott.

Efter en segdag i "tvsoffan" - dvs. soffan framdragen till datorn, och film, i sällskap med Patrik lekte vi gifta.
Vi gick bort med min återvinning, köpte oss varsinn glass - Patrik betalade och gick och satte oss i kvällssolen och åt. Sedan plockade vi rönnbär. Utan spindlar.
Hoppas jag.
Jag plockade på i frid och fröjd när jag plötsligt insåg att jag stod bara centimetrar från en av de största spindlar jag har sett i det vilda. USCH! Jag flämtade och pep lite, samlade mig och började plocka från en gren längre bort men slutade snabbt när det kröp två äckliga spindlar på klasen jag just tagit ner.
Hua. Sen fick Patrik plocka resten. Så då är det väl inte mer än rätt att han får visa upp skatten va?

Fina att ha i bröd och att pynta med. (Bären alltså XD)

Nu har jag ätit god rödbets- och morotssoppa, diskat, tagit en uppfriskande dusch och druckit årets suraste citronvattnet.
Jag ska tömma den stora muggen med te, sedan ska jag göra min säng sällskap i kammarn.

Idag gick jag upp skittidigt.
Jag kröp i mina lökigaste mysbyxor och hasade ut i köket, tände massa ljus och började koka te och plocka fram frukost. Jag vet inte riktigt vad som hände, men när jag till slut var klar med frukosten hade jag tvingat i mig 4 mackor med pesto (istället för smör - SJUKT GOTT!!), ost och mängder av gurka, ett hårdkokt ägg, youghurt med hemgjord müsli, en halvliter juice och en halvliter te.
När klockan slog sju var jag mätt och stressad. Jag fick på mig kläder snabbt och rusade till bussen.

På jobbet idag blev det en massa promenerande. Det gick så bra så jag blev stursk och sen hade jag ganska ont. Surt...
Nu ikväll målade jag min byrå.
Och satte mig på huk för att komma åt bättre. Galet dålig idé...
Nu sitter jag på min rumpa resten av kvällen.



På tork.

Kolla in 365jkpg igen. Det är kul.

Härliga tider!

Detta har hänt:
-Sleepover / filmmaraton med en sk. ny-gammal vän. Ljuvligt.
-Jobbsamtal och viktiga möten.
-Familjelunch
-Häng på Brunnen
-Shopping

Jag har handlat frukt och grönt i en mysig fiskbutik. Billigt och fräscht. Hoppas jag. Körsbären hade dock en lätt fiskarom.
Jag har också handlat en vaxduk som jag har tänkt slakta och lägga in som motsvarande hyllpapper.


My stash.

Imorgon börjar Vätterfesten. Det blir kalas i dagarna tre på beachen.
365 är där och leker med dig, om du pallrar dig dit. Jag kommer vara där.

Idag måste jag städa. Jag väntar finbesök.
Jag funderar också på att ta tag i projekt vaxduk, att ta tag i projekt byråmålning.
Jag borde fortsätta karda ull och jag borde jobba med texter.


"Nej, jag har dem bara för syns skull...."

Jag trixar och fixar.

Nu har jag en smärre drös med läppbalsam som är snudd på ätbara i mitt kylskåp.
Jag sitter för tillfället och pysslar med badsalt.
Och kardar lite ull...


Sött som karamell.


Ull i galna och vackra färger.

Är det något du vill ha så hojta till!
Mina läppar behöver inte så mycket balsam och nåt badkar har jag inte ens...

Sneakpeaks på detaljer i min lägenhet kommer här.
Varsågoda.



Luktar gott.



Teservis och gröttallrikar.



Ljuskrona vid köksbordet.



Midsommarstången och almanackan.

... men alla kan göra något.
Jag stickar tröjor och skickar dem till Rumäniens fattiga, frusna barn.
Vad gör du?