sjomajlin

Gamla meriter är också meriter.
Den här var jag inte särskilt gammal när jag gjorde.
Fåret ser ut som ett spökfår, men detär fint ändå.

Sicket kreativt barn jag var!

Hittade en bra idé som jag inte kommit på själv. Smart grej.

 

Ibland är det bra att veta när det är läge att ge upp.
Jag har letat och letat efter ett snyggt litermått. Ett litermått som förtjänar sin plats i mitt kök.
Men jag gav upp, och köpte en superpenna istället.

Och jag tänker inte be om ursäkt för mina härligt stora köksfönster.
Faktiskt.

När jag letade fram Elise för att sy i en namnlapp blev jag faktiskt lite imponerad över hur snygga raglansömmar jag sytt. Eget skryt är ibland det bästa man får!

*Klapp på axeln*

 

I förra veckan beställde jag hem namnlappar, som jag tänkt göra ett bra tag.

Det kändes faktiskt nästan lite högtidligt att sy i dem i mina plagg. Fast det får jag skylla på smygfebern va?

 

Jag hade en plan.

När vimplarna var klara skulle jag sticka färdigt min gröna bambu/ulljumper för att sedan ha god tid på mig för en presentstickning som kanske kan ta en del tid.
Så vad gjorde jag?

La upp en mossig Möbius, så klart.

Nåja...

 

Tack, tack febern. Skönt att få en förskräcklig massa sticktid, men nu kan du sticka. (Höhöhöhö)

Nåja, min vimpel ponchogenser från pickles är färdig.

Jag önskade mig garnpengar till födelsedagen och köpte sedan ett garnkit från pickles.

Ponchon är stickad med två trådar, en merino tweed och en alpaca. 100% varm ull, alltså.

Häromdagen klagade jag av mig lite, bland annat om att jag fått fel garn, så jag vet ju bara hur genseren blir med den tjockare alpacan, men jag kan tala om att den är väldigt, väldigt varm. Inte helt optimalt att kombinera med feber, alltså.

Trevlig och utmanande stickning, mitt första "riktiga" flerfärgsprojekt. Enligt mönstret ska man maska av när man har minskat till 120 maskor. Jag minskade till 51.

Trevlig stickning, som sagt, men skönt att vara färdig.
Nu får det bli en kall vinter, jag håller mig varm ändå!
(Komplimanger och glada tillrop mottages tacksamt ;) )

Istället för att bli frisk stickar jag vimplar...
Prioriteringen kan ifrågasättas.
Jag ifrågasatte den å det starkaste när jag vaknade mitt i natten av en monsterhostattack och näsblod och elände.

Blä!
Men vimpeltröjan blir fin.

 

 

Getting up to date.
Efter swatching (det engelska begreppet är liksom bättre än "att sticka provlapp"...) la jag upp drygt 200 maskor.
Inte så pjåkigt måttat att få cirkus 16 cm kvar på ändtråden. Hoppfullt.
En bit upp stötte jag på patrull. (Fattar inte det uttrycket...)  Fick vända på drygt 50 maskor tre rader ner. Värt det.
Fortsatte sticka med två trådar enligt anvisningen och oroade mig för den snabba åtgången av alpackagarnet så jag mailade pickles, som står för både mönster, garn och paketet. Efter en kort felsökning kom vi fram till att jag fått fel garn. Upp till mig att avgöra om jag ville byta till rätt garn eller fortsätta med fel. Så många timmar jag redan stickat ner var inte att repa upp något alternativ, så damerna på pickles räknade ut och skickade kvickt mer garn.

 

Nu får det tametusan räcka med motgång och dansa på.
För övrigt gillar jag den. Mjuk och skön och varm. Och snygg!

Mm...Det är lätt hänt att moralen sjunker när man inser att vart femte maska, av 260, är felvriden, tre varv ner.
Men när det gäller vimpel ponchogenseren är det bara att repa mod och göra om - göra rätt som gäller.

Failing is not an option!

 

Nämennämen! På ett ställ på klädaffärn hänger ju min svansjös långärmade syskonskara!
Inte visste jag att jag inspirerar de stora kedjorna!
Sicket erkännande!

Idag är det bröllop och mina blåmärken har äntligen bleknat bort. (Efter en vecka hade det stora blåmärket på låret inte börjat skifta färg...)
Jag räknar givetvis med en lång och varm sensommar, brittsommar, indiansommar och allt vad det heter, men förr eller senare blir det vinter, och då tycker jag att Tesa och Jacob ska kunna ta månskenspromenader och hålla hand.
Lovers mittens blev de första vantarna jag stickat. Det var ju inte ett dugg svårt, bara nåt jag fått för mig. Jag fick tillochmed ordning på alla stickorna.
All lycka!!

Jag vägrar frysa!!
Låt vara att jag satt i solen och svettades när jag färdigställde dessa yllevantar idag, men faktum kvarstår; jag vägrar frysa.
Det är aldrig för tidigt att sticka värme.

Svansjön! Äntligen färdig! Det blev korta ärmar trots att jag föreställt mig den med långa.

Jag hade tänkt plocka upp maskor runt halsen och göra en låg krage, men när jag provade tröjan med en skjorta tänkte jag om. Igen.

 

Svansjön är en tröja helt påhittad i mitt huvud och garnet är ett ganska läskigt, mycket konstgjort bandgarn. (Det står inte på banderollen vad garnet är gjort av.)

 

Vackra svansjön, skönt att du är klar!

Alltså... Magic loop är ett bra påhitt, men ML och två färger blir lite trassligt. Så pass trassligt att ett av mina nystan inte går att hitta.
(Att sticka runt med rundsticka även om kabeln är en meter längre än omkretsen på det som stickas, genom att dra ut kabeln mellan maskorna - kallas för magic loop. Dessutom kan man på detta vis sticka två (eller fler...) runda saker samtidigt, exempelvis vantar eller sockor. Bra sätt att få ökningar, mönster och annat att bli lika.)

Min svansjö har i mitt huvud alltid varit långärmad, men nu på morgonen när jag provade den med kläder på (det var inte 30 grader varmt...) så gillade jag den kortärmad...
Hjälp mig. Kort eller lång ärm?